Aftonbladet – 21 mars 1851, sida 3

dåhonom, Westin hade då förklarat, att som äfv red han vore utan arbete, ville han göra sällskap för a 20-l efterfråga om något sadelmskeriarbete händelsey onbehöfde verkställas, samt också medföljt I. Ankom: veltill det uppgifna huset, der de uppgått till andra v 0aingen, had: tvenna personer rusat emot dem oc om I tilidelat dem flera slag, hvarföre da skyndsamt tag ro-åtill flykten, men blifvit eftersatte och festtagne I de gatan. afTeppade du inte händelsevis några dyrkar i tra att pan ? frågade polismästaren. epl Nej; jag har aldrig egt några sådana.n ilal Skulle du verkställa timmermansarbete med de der hofsången, som du hede i fickan ?n pål Den hade jag händelsevis på mig, utan att ja an I visste af det. del Var den dar tändsticksbundten du hade på di Ile lockså nödvändig till det arbate du tänkte verk ut fsäla ep) Den hade jag händelsevis köpt, emeden jag be nI aöfde tändstickor bemma.n sDu bar således på det mest oskyldiga sätti ver ed Iden blifvit inblandad i den bär affären, stackar ål I kärl ? Ja, jag försäkrar. Jäderin berättade nu, att då han och poliskom Mmisserien Kindbom sis:l. söndag besökt cigarrarbe saren Cederdahls hustru, för att af henne söka f reda på hvilka personer brukade besöka Cederdah och den såsom misstänkt för stöld af silfver m m. häktade förre handelsbetjenten Åkerman, had hon uppgifvit att, utom flera endra misstänkt: personer, äfven Israelsson och Westin på sednar iden tvarje dag besökt Åkerman. Tillfrågad härom svarede I., att han väl två å tre gånger varit upp: hos Axerman, men icke hads någon närmare ba. santskap med honom. Derefter infördes och tillfrågades ssdlmakeriarbe. aren Westin, som åter i sin ordning angående ifrå. savarande sak uppdukade följande historia. Sedan han först omtalat, att han de 3:ne ststförflutna må saderna arbetat för egen räkning och nu bodde på Tu!lsortsgatean å Ladugårdslandet samt att ban egd :venne barn, en gosse och en flicka, den förstvämnde inackorderad på ett ställe å Kungsholmen, -Isamt flicken på Ladugårdslandet, berättade Westin. slitt då han sistliden onsdagsafton varit på väg till Kungsholmen, för stt besöka sitt bern, hade han på -I Brunkebergstorg mött Israelsson, med hvilken hao sjort sällskap framåt Melmtorgsgatan, dar I., utan ut säga I hvad afsigt, ingått i ett hus, ef erföl!d af ;n annan person, hvilken Westin icke genast varseblifvit, men som varit i I:s sällskap. Qrvardröjande Jatanföre i afvaktan på Israelssons snara återkomst ser Westin den person, som åtföljt I. in i huset plötsligt komma utrusande derifrån och emot Westin, af hvilken han först tillgrep mössan och der f:er tilldelade honom ett hårdt slag med en käpp i aufvudet. (Denna uppgift är tydligen gjord för att vå något sätt förklara hvarifrån W. erhållit det sår I hnfvudet, som han uti förstugan fick af poliskonstapeln Schultzes battong.) Troende ait ett vild: slagsnz ål uppkommit i huset samt rädd stt kanhänd: blifva ibjelslagen om ban längre qvarstadnade, tog Westin nu till flykten, men blef eftersatt af polis betjeningen och arresterad. Förevisad en af de i hr Hultbergs boningsrtum funna mössorna, som blifvit igenkänd vara Westin tillhörig, hvilket ytterligare bekräftats af W:s älskerinna, qvinspersonen Wilbelmisa Thorsson, med vilken W. för närvarande sammanbor, och som : igenkänt att densamma varit W. tillhörig, svarade Westin bestämdt, att mössan icke vore hans. Du vill då icke bekänna, fastän så många personer intyga din brottslighet ? frågade polismästaren. Nej. jag är icke brottslig.n Känner du förre handelsbetjenten Åkerman och ankan Regal?, Ja, bevars. Jag har ofta gått upp till dem och söpt bakelser och sådant af enkan Regal., Hrarifrån har du erhållit de i din bostad funnal byxorna och västen ?v Dem har jag köpt i ett klädstånd midt emot: stallplan, och har sedan låtit ändra byxorna af enl: skrädderiarbetare på G:rnisonssjukhuset. KlädståndsTun försäkrade mig ändå, att byxorna förut til!hörtp, n af hertigarne, och hon skall nog ännu känna igen : lem. Hvarifrån har du fått de här båda dyrkarne och lörrnyckeln ? Jag har aldrig sett dem förr. (Besinnar sig och tiger närmare.) Jo, nyckeln, den är min; den togs från mig då konstaplarne visiterade mig.n Huru såg den der karlen ut, som var nog elak tt på gatan tilltyga dig så der illa? Han var vid min storlek ungefär. Och alldeles lik dig?, Det vet jag inte.n Då Westin likaledes fortsatte att hårdnackadt neka, amt då en qviasperson vid namn Gustafva Sund: nan, med hvilken W. bor tillsammans, icke på kalelse sig i dag instalide, uppsköts målet till nästk. horsdag, och skulle Westin och Israelsson under tien förvaras i cell. — Den i detta mål omnämnde f. handelsbetjenten kerman, hos hvilkeo, såsom förut är Dpämndt, poskommissarien Jäderin vid anställd visitation blend nnat påträffsde 2V, LT koffe, och hvilken vid föegående förhör envist påstått, trots Bodbetjentens irnekande, det han köpt kaffet i en kryddbod vid orrlandsgatan, ssmt till bevis derpå åberopa: en idelmakeriarbetare vid namn Westin, hvars bostad sn icke kände, men som vid ett tillfalle skulle i Ulskap med en avnen psrson hafva närvarit i boon då Åkerman tillbandlet sig ett LE brasilianskt affe, infördes nu till nytt förhör och konfrontarades ed Westin. Tillfrågad om det varit samme Wein, som Åkerman åberopat för att styrka sanningsligheten af sin uppgift, svarade Åkerman ja. Men estin, härom tillfrågad, svarade deremot, förmodjen oviss om han bjeipte eller stjalpte kamraten, t hen väl sett Åkerman innevara uti den uppna kryddboden, men aldrig sett honom hansla nåt koffa der. För öfrigt är det upplyst, att det fre man fucni: bos Åkerman, icke är brasilianskt, sn en bättre sort kaffs. kerman, som i alla fall vidblef sin förut gjorda pgift, återfördes derpå till häktet. S—————— — POSTSKRIPTUM, Snällposten medförde tidningar från Köpen