BLANDADE ÄMNER FRAMBRINGNING AF SYRGAS I STORT. Den största hetia som genom konst kan erhållas, uppkommer på tre olika sätt: genom solhettans koncen trerande medelst brännspeglar eller solglas; ganom elsktricitet, och genom lågan af mer eller mindre kolbunden vätgas som påblåses med syrgas, eller ock af de redan före antändningen blandade gaserna så kallad knalluft). Men det första bränslet ken ej erhållag när som helst, och det andra åtföljes af elektrokemiska sönderdelningsr, som vid flera tillfällen äro hinderlige. Endast det tredje kan med vissa försigtighetsmått användas lika lätt och beqvämt som ved och kol. De smältningsförsök som med knallufstlågan åstadkommits, hafva visat att man medelst ien kan framkalla en mängd kemiska och fysiska verkningar, som skulle vara af ytterlig vigt i techniskt hänseende, om ej ett väsendiligt hinder funnits deremot i syrgesens dyrhet. Nu har Boussingault undenröjt detta hinder, genom uppfinningen sf ett sätt att med ringa kostnad hemta syrgesen ur atmosferen, hvaraf den utgör något mer än en femtedel. Vid franska vetenskapsakademiens sammanträde den 3 Mars beskrefs bans förfarande jemte de iervid nödiga apparaterna. Grunden dertill är der egenskapen hos baryt, att vid mörk rödglödgningshetta förenas med syre, till tvåfaldt syrsatt barjt. men att vid en ännu högre värmegread — vid ljus rödglödgninvgshetta — åter lösgöra syret. Appara ken består af ett glaseradt rör af postlin eller eldast lera, som genomgår en reverberugn, och har utom ugnen vid ena ändan en kran och utom ugner vid den andra ett tvärrör eller grenformigt rör, a! avilket enaå ändan eller grenen leder till en gasometer, och den andra till en sugningsanstalt (aspirateur); dessa grenar äro äfven försedda med hvar sin kran röret inläggas stycken af baryt, hvilken måste vara beredd i deglar af platina eller jern, så att den är fri från kisel och lerjord, hvilket den icke blir när den beredes i lerdeglar. BDerefter brirgas der ugnen genomgående delen af postlinsröret till mört rödglödgning, och sedan öppnas väg dit för atmosferiuft, genom kranen utanför den fria ändan. Luften bör helst vara renad från kolsyra och vatten. För att indrifva den i postlinsröret användes sugningsanstalten, hvars kran hålles öppen till dess att baryten hunnit upplaga syra ur den geromströmmandt luften. När detta skett tillslutes sugningskracen, äf vensom lufikranen; och kranen till gssometern öppn8s; hvarefter hettan ökas till ljus rödglödgning, hvilket verkställes blott genom att förstärka drage! i ugnens askrum. Då utjegas åter den syrgas, som baryten nyss förut upptagit, och samlas i gasometern. När gasutvecklingen upphört, til!slutes g3someterkranen, de två andra kranarne öppnas cch dra: get till askrummet minskas, så att postliusröret åter blott får mörk rödglödgningshetta; hvarefter samm: operation börjas på nytt. Med 40 kilograummer baryt fullkomligt förenadt med syrgas skulle man enligt teorien få 730 lite syrgas; i prektiken får man ätwinstone 600 liter. Behandlas 400 kilogrammer baryt, fördelade i 6 til 8 rör inom samma ugn, så får man omkring 000 liter syrgss vid hvar opsration; och som 4 till operationer kunna verkställas på 24 timmar, kar man följaktligen frambringa 24 000 till 30 000 liter syrgas i dygnet. : Samma baryt kan nyttlas oupphörligt: den tjena: blott lill ett slags sil, för syrgasens skiljande frår qväfgssen, så att dena förra kommer i sugaren och den sednere i gasometern. Men ett vilkor härvid är darytens ursprungliga och forifserande renhet. Håller den kisel eller lera, så sammansintra dessa småningom och tilltäppa barytens porer, som sedan icke förmå upptaga samma syrebelopp som förut. Bränsle: är det-erda materisl, som egentligen åtgår vid denn: syrgasberedning. — DAGUERREOTYPER UTAN SPEGELGLANS. . Vid franska vetenskapsakademiers sammanträde den 3 Mere förevisades äfven två daguerreotyper af mrs: Glenisson Terreil Fils, som ägde vanliga daguerreotypers noggrannhet, men för öfrigt liknade tuschmålningar på pepper. Denna förändring hade erhållits derigenom, att de på vanligt sätt fulländade daguerreotyperna biifvit för några ögonblick doppade i gvagt kungsvatten och sedan rensköljda på nytt. — ADELSTENAR, FRAMBRAGTA MED KONST. (U Franska vetenskapsakademiens förhandlingar.) Ebe! men, styrest:sn för postlinsfabriken i Sövres, bar flera år sysselsatt rig med försök att frambringa äde! stenar, och redan för tre år sedan lemnat fransk: vetenskapsaksdemien prof på åtskilliga lyckade pro dukter af sina försök, men ef för små dimensioner att kunna begagnas till något prektiskt ändamäl. Vid akademiens sammankomst den 5 Mars framlads han sndårs, betydligt större, och tillkännagaf ait den ökade framgången hufvudsakligen härrört från an rändandet af mera hetta än den vanliga postlins