Aftonbladet – 19 mars 1851, sida 1

ville taga: den arbetande klassens behof i ifvervägandep. : Bokhandelsbulietin. Sednaste häftet af. sRunap, som emot slutet af förra året utkom på utgifvsrens eget förlag och som utgör, det :10:de i-ordningen af dettta värtefulla arbete, för bvilket fäderneslandeits fornvånner stanna i så stor förbindelse Ibos hr Richard Dybeck, innehåller, hkasom dess föregångare, flera märkvärdiga uppteckningar af minnesmärken, folktraditioner, såvger och gåtor, samlade och anförda med det nit densamveisgranvhet och sanningskärlek, som städse karakteriserat hr D:s författareskap: Dylika forskningar fordra icke ringa möda, ibärdighet och studium, och vi kunna icke annat än på det Ifligaste önska, det utgifvaren måtte vara i stånd att fortsätta sina vackra bemödanden, att undan förgängelsen rädda hvad tidens gnagande tand och den råa tenklösbetens icke mindre bårda medfart ännu lemnat osköfladt at dessa dyrbara fornminnen, hvilka äro så oundgängliga. och omistliga, icke blott för dem som skrifva folkets historia utan ock för folket sjelf, om ejest dess ursprungliga prägel och egendomlighet icke skall ailtförsnart utplånias och förgå. Ifrågavarande häfte innehåller em teckning med beskrifvande text öfver en märklig stensättning i Upland; efter traditionen 3:ne tvistande jättebröders grafplats, bvilka, sedan de ihjälslagit hvarandra, fingo sina sofkamrar skilda hvar för sig medelst en stenring; vidare historik öfver 32 olika blommor med Marianamnet; en mängd sägner, ordspråk, deras upphof och förklaring, samt infall på vers och prosa, flere af dessa med musik; ett bref om folkmusik samt en hop fyndiga och småroliga gissgåtor. I sammanhang härmed och såsom en glädjande nyhet för fornmusikens vänner, torde vi äfven böra nämna, att 9:dra häftet af Wallvisor och Hornlåtar, snart är att förvänta. Ur Runa meddela vi följande prof på gåtor : Der stod en gubbe bort i vrå, Var klädd i bara lappar, Fram kommo flickorna ändå Och lappa-gubben klsppa? (Kakelugsen.) Svert som beck, är inte beck, Flyger som en fogel, är inte fogel, Påtar som en gris, är inte gris? (Torndyfveln.) Det står en man I bafverlann, Grå om hufve, Röder lufve, Han kan vicka, Han kan sticka, Men inte gå? (Tisteln.) När är fläsket sämst i kåln ? (Då grisen går i kållandet.) Kommer di, så kommer di inte, Kommer di :inte, så kommer di? (Ord af en men, som sådde ärter. Meningen: om kråkorna komma och äta upp det sådda, så blir det ioga ärter, men i annat fall tvärtom.) — : Bonden stod på Dundertilja, Ropa: Rosenlilja ! Släpp ut Rännfält, För Fiinker i fjäll Ater upp Daghvete På åkerbote? (Bonden stod på logen (Dundertilja) och tröskade; ropade till dottren (Rosenlilja), att släppa ut bunden (Rännfält) emedan räfven (Flioker i fjäll) höll på att äta upp bönsen (Deghvete) på gödselbögen (åkerbote). Tvåben s:od på tjugufyra ben, Ropa åt Vinaspjäl!: Släpp ut Ludibea Skogsrowo äter upp Rotmössa På aäle!v? (E9 man, stående på en barf, ropade åt sin bus!ru (Vindspjäll) att släppa ut hunden (Ludiben) emeden vargarne (Skogsråttorne) åto upp svinea (Rotmösisen) på gärdst.) Två små springa förut, Två stora springa efter; Springa burtigt ibland. Hinpa aldrig hvarann? (Fremoch bakbjulen ueder vagnen ) — Uti bokcch konsthandeln härstädes hafva i lessa dagar blifvit synliga tvenne porträtter ef Dees Msjestäter Konungen och Drottningen, hvilka To ef ett särdeles intresse, såsom produkte: af en y kovstart, nemligen såkallad galvanogrofi, och äro å utmärkt lyckade att de i alt aseende kunna :mföras med en omsorgsful sikallad afustinia ravyr, om ej öfveriraffa densamma i klariet och enhet. Dessa porträt:er af de höga personerna torde det hela kunna anses såsom ds3 vackraste, som hitilts utkommit, och ertisten eller förläggazen hac ned dem säkert gjort en ganska lyckad spekculation. )e utgöra kopior ef den utmärkte målaren: Därks ljefärgsteflor. Vi måste tillägga, att de iccke äro svenska konstnärers hand. Men läser memligen inder porträtterna att galvanografien är aff Hauftaengl, och trycket af Wiihelm, hvitka namimn hitvills artrit oss obekanta. Utgifvaren är hr Chr. Tönserg i Christisnia. — Al Sverige framställdt i taflor, (lithografiska) som tgifves på D. F. Bonniers för:ag i Göthehorg, teforna från Behrenzens comp. litbogrefiska instiut i Köpenhamn, har tredje häftet utkommit. och r lika lyckadt som de föregående. Detta häfte in