Aftonbladet – 17 mars 1851, sida 3

Han insåg genast att samma method borde med fördel kunna användas vid sockertorkning, om en lämplig machin anskaffades och dess bastighet kunde ele ter behof ökas eller minskas. Denna ide är nu utförd och dess ändamålsenlighet otvifvelaktig. Då sockerseften blifvit inkokad, så att den är lagom concentrerad, hälles den i kylaren, och när den blifvit fullkomligt afkyld, d. v. s. 24 timmar efter ösningen för vanligt pannsocker och nästen ögonpblickligt för vocuumpannsocker, är den färdig för machinen. Sockret upptages ur kylaren och lägges i beredningsmachinens cylinder. Då cylindern är till tvåtredjedelar fylld, sättes den i rörelse, först långsamt och sedan med småningom vexande hesstighet, tills den gör omkring 4600 till 2060 omlopp) i miautsn. Genom den i början långsamma röjrelsen, kastas den degiga sockermassan ifrån midten,, samt fördelas likformigt öfver cylinderns insida och wid den hastigare rörelsen tvingas melassen af centrifugalkraften ut igenom sockret och cylinderns nätverk, samt mottages af en yttre fast hylsa, hvarifrån den rinner ned genom ett särskildt rör, anbrsgt amtingen I botten eller vid sidan af densamma. Operationen verkställes på en fem eller sex minuter, beroende af olika sockersorter och af den hastighet som bibringas cylindern. Då man vill hafva hvitt socker, så uppröres sockermassan, sedan mellassen blifvit afskiljd, antingen med sockersirap eller rent vatten, och samma operation förnyas för en å två minuter, hvarefter massan är fullkomligt färglös. Eburu detta reningssätt egentligen angår råstockerberedningen, så bör det sannolikt kunna med fördel användas vid raffinering. Deremot synes infförseln af sålunda renadt kolonialsocker komma att !betydligt minska förbrukningen af det i Europa raffinerade sockret. — Den så kallade fastlagsoxens tåg kring gaiorna t Paris beskrifves på följande sätt: Främst red en division af det republikanska hästgardet, med trumpetarsa i spetsen. Derefter kommo 24 trumslagare I meadeltidsdrrägter. Fastlagsoxen (le boceu! gras), utstyrd m d förgylda horn, granna täcken, band och sirater af alla slag, leddes derefter af sin normandiske oxdrifvare, eskorterad af 4 offerprester, klädda i hinduisk drägt. Vidare såg man en ståtlig char, dragen X Ahvita, rikt utstyrda kästar. I midten siod en efter antikt sätt kostymerad vacker qvinna, föreställande Ceres med en krans af ax på hufvudet, en skära I hander o 8 v. I hvartdera af de 4 hörnen såg man 4 till hälften liggande unga flickor, likaledes klädda i antika drägter, och föreställande de fyra årstiderna. Tåget slöts af en ansenlig trupp riddare o. d., klädda i åtskilliga drägter. Trängseln omkring detta karnevalståg var så stort, att en parson höll på att blifva ibjeltrampad på gatan i trakten af Elyste. Till pjesen hör ock att fastlagsoxen skall ha ett klingande namn. Oxens namna var denna gång Libertg. Uppfödd i Normandie!, vägdes han 4950 kilogrammoar (en kilogramin är ungefär ilka med 9 !3, svenskt tb), och gaf icke efter sina företrädare Caser, Dagobert, Monte-Cristo, Påre-Goriot m. fl. i ett vördnadsbjudande yttre. Libert hade dessutom tverne rivaler: Champy och Cslifornien, som så när hade tagit lofven af honom. — ManrIn-LIM. Detta användes i den engelska marinen nu med stor fördel och har i syynnerhet följande egensksper: Det emotstår en spänning af 300 till 500 skållp. på hvarje qvadrat, är fullkomligt vattentätt, blifrer hvarken vekt i de varma eller skört i de kalla klimaten. Herrar Jeffersy, Walsh komp. marinlim beredes sålunda. 4 skålp. kautschuk löses i 4 galloner rectific. stenkolsolja — lösningen går för sig inom 40 å 49 dager. Till en vigtsdel sf denna lösning sättas 2 delar gummilscca och det hela upphälles i en jerngryta sill det fullkomligt blandat sig, då det utgjutes på stenskifvor och sedaa det kallnat, skäres i skifvor. Vill man bereda merinlim utan kautschuk, så iages 2 delar gummilacca till 4 del stenkolsolja. Limmet användes i varmt tillstånd. (G. H. T.) — Någon anmärkte, att han icke kunde begripa Pharsos dröm, huru det nemligen var måaöjligt, att sju magra nöt kunde uppsluka 7 feto, utaan att man kunde se det på dem. Jag kunde hellerr iche begripa det, sade en köpman, inda tills jag gifte mig. Då hade jag mer än 7 stora och tjocka Ikassaoch handelsböcker men min hustru hade blott en liten tunna hushällsbok. Vid årets slut hade den lilla boken uppslukat alla mina stora och tjocka, och man kunde icke se det på den. Sedan den tiden förstår jag Pbaraos dröm. — En fiendtlig officer frågade en godsegare, på hvars gods en afdelning hussarer voro inqvarterade, som stodo uader oflicerns komrimando, huru dessa uppförde sig? vAh, de äro liksom små barn! svarade godsegaren, allt hvad de se, vilja da halo (S. L. T.) Rättelse: I lördagsbladet och referatet om hr Siljeströms förelårning, 2 sidan, 3:2 spalten, 49 raden står: embetsvagn; läs: enbetsvagn. . ————A—————Xl — vm————— —