— Bland de riksdagsmotioner, hvilka angå vigtigare ämnen och red. lofvat lemna rum ji Aftonbladet, men hvilket för brist på utrymne hittills blifvit fördröjdt, följer bär nedan iksdagsmannens i borgareståndet hr Almgrens, ingående inrättandet af handelsdomstolar och leras befattning med skuldfordringsmil. Bristerne i vår kreditlagstiftning hafva länge varit ;rkände och vid flera riksdagar, särdeles vid 4844 rs riksmöte, utgjort föremål för öfverläggningar inom detta högtärade stånd. Det är icke blott handeln och rörelsen i allmänhet, som lider af denna bristfälliga lsgatiftning, utan den utgör äfven på all industri och näringsflit ett tryckande band, hvilket I hög grad blottställer dem för förluster och osäkerbet och hämmar deras utveckliovg. Alla framställningar om behofvet af en sammanhängande och grundlig reform i nu nämnde härvsesnde hafva dock aittills varit fruktlösa; de hefva vanligtvis blifvit afvisade med den invändningen, att alla detaljföränlsingar skulle vara förtidige, om ej skadliga, då ett iytt lagvsrk vore under arbete och nära sin sfslutning, uti hvilket det kunds väntas att alla hithöande frågor skulle i sitt sammanhang blifva nöjakigt afhandlade. Sent omsider skall också det nya ligverket nu rara färdigt och lärer utan tvifvel vid innevarande riksmöte öfverlemnas till höglofl. lagutskottets granskring och utlåtande. Jag anser det då vara af högta angelägenhet påkalladt, att särskildt fästa höglof. itskottets uppmärksamhet på detta ämne, för att illse huruvida de stora bristerna i nästan allt som ingår kreditlagstiftningen, blifvit uti det nyalsgveret ofbjelpte. Tyförsummes nu att härutinnan åstadkomm : en grundlig reform vid den afgörande tidpunkt då nya lagarbatet skall pröfvas och antogas, så lärer sllt hopp om förbättring få nedläggaes eller it minstone uppskjutas till en sflägsen framtid. Utan anspråk, att som sig bör, kusna afhandla, lårgt mindre utreda ämnet, hvaruti en man, uti min samhällsställning såsom industriidkere, icka kan begåras skola ega någon omfattande eller djupare insigt, tillåter jag mig derföre att bär blott i korthet! antyda pågra af de väsendiligare bristerna i vår kreditiagstiftning och utvögarne att dem afhbjelpe med vördsam enhållan, ait höglofi. utskotiet, deres! mina åsigter och förslag skulle af utskottet gillas täckes åt desamma gifva en fullständigare utteck: ling. Den allmännast öfverklegade, om ej största oligenbeten uti vir kreditlsgstifiniog eller handelsrät! är den under nuvarande exekutionsformen alldeles oundvikliga långsembeten vid alla fordringars utsökoing. För så vidt den egentliga hendeln och industrisn härutaf äro lidande, — och för dem, såsom mer ia andra näringar beroende af krediten och förbinlalsers punktliga fullgörande, är det visserligen framör allt angeläget att skyndsamt komma till si må) .enom en icke af onödiga omvägar fördröjd exekution — torda dock denna oligsrhet i ganska väsendtli: nån kunna undentödjas dymedelst, ett i de städer r en större rörelse finnes, upptagandet och hand äggningen af alla utsökningsmål inom staden cct less Cistrikt öfverflyttas från Konungens befellnings aafvendea till mazsistraten såsom exekutor. Hvad :orn i atäderne Götheborg och Eandskrora nu i mer är ett sekel blifvit utan ringaste meha för den laglig: gen praktissredt, måtte äfven i andra rike: .der en större rörelsa eger rum, kunna gå fö sig. Och då rådbusrätterna hitintilis egt och äfven enligt förslaget till nya vexellagen, skola alt fram gent ega behandla alla vexelmål, så förmir jag e upptäcka något skäl, hvarföre samma aukiori eter, egenskap af magistrater, ej skulle kunna pröfva der exekutiva giltigheten al en revers, en assignation