lager i en nåt eller ränna till den andra machinen, uti hvilken desamma medelst en ändlös kedja vidare fortskaffas. Den del af linlagret, som hänger nedåt, blir under gånger bultad eller bråkad af machinens jernslagor, och då linet utkommer i andra ändan af machinen, är det på undra sidan fullkomligt befriadt från skäfvor, men måste nu vändas upp och ned, så att den obråkade sidan kommer nedåt och i sin ordning får undergå lika bebandling i machinen. Från denna machin erhålles linet fullt rent och utan att hafva undergått så stor förlust som under behandiing med andra hittills använda machiner och verktyg. Af dessa machiner kostar den första 40 och den andra med allt tillbehör 100 ; de kunna afverka för dagen 3000 kilogr. lin. hvaraf erhålles 500 kilogr. bråkadt och häckadt lin. Fördelarne af det nya sättet. Obestridligt skulle centralfabriker ganska mycket befordrs linodlingen, alldenstund de skulle förenkla landtmannens arbete och förekomma förluster, såväl vid rötning och torkning som öfriga operationer. En enda kall och siormig natt kan vid det vanliga rötningssättet så inverka, att affallen vid häcklingen blifva för stora. — Framför sätten att för rötningen snvända utspädda lösningar af svafvelsyra, kaustikt natron, eller kalkmjölk, hvilka aila blifvit i England och Irland försökte, har detta nya rötningssätt afgjorda företräden. Om användande af cffallen. Då fröhemtningen sker i centralfabriker, kunna de dervid uppkommande affall skiljas från linfröet, kokas ned ånga och derefter blandas med tjenligt foler, hvarefter det begärligt af boskapen förjäres. Skäfvorna användas såsom brännmaterial under ångpannan. Vattnet, som aftappas från rötningskaren, användes på många ställer i blandning med gödsel. Redan år 1844 föreslog Kane att begagna rötningsvattnet såsom gödningsämne, grundande detta på analyser af detta vatten, som bevisade, att det innehöll Y,, af de organiska substanser, som linplantan suger ifrån jorden. Om man genom vattning till jorden återställer de ämnen, som rötningsvatt net innehåller, och använder linfröet eller oljekakorna för utfodring af boskap samt gödseln rån denna tillika med askan från de förbrända skäfvorna också återgilvas jorden, så kan säkerligen icke linodlingen utsuga jorden, utan borde tvärtom öka dess fruktbarhet; ty från jorden blir på sådant sätt icke annat än den spinnbara tråden borttagen, hvilken icke inne: båller något qväfve utan blott sådana elementer, som befinna sig i öfverskott närvarande : bvarje odiad jord. Detförhölle sig då med lin. odlingen såsom med odlingen af hvitbetor för sockerberedning, hvarvid i tillstånd af skum afsatser, blad och gödsel allt återstälies till jorden, såväl hvad plantan derifrån som ock frår atmosferiska luften upptagit. Men likasom dess: vetenskapliga läror i Frankrike funno skarp motsägelse, så mötte också i Irland Kanes slutjatser ogunstigt bedömande, ända till dess alla andtbrukare, hvilka anställt vattning med rötvingsvatinet, intygade verkliga värdet af detta södningsämne. Eget slags gödningsämne för lin. Olvannämnde analyser gåfvo sällskapet för linodling anledning att rekommendera följande blandning ill gödning för lin odling: Benmjöl . . 48 Chtorkalium . . . 30 Cblornatrium (koksalt) . 28 Bränd och malen Gips . 34 Svafvelsyrad Talkjord -. 56 Summa 202 Följder af den tilltagande linproduktionen. Enligt sakkunniges åsigt, hvilka i England uttalat sig öfver ändamålet med linodlingen, erbjuder den förökade produktionen, qvalitetens örbättring och prisnedsättningen icke blott ett medel att i Irland afbjelpa eländet, utan detta indamål går ut på icke mindre än att till större delen ersätta bomullen af hvilken proluktionen blir otillräcklig; redan förra året var bomullens pris, i följd af felslagen skörd, nögre än linets. Bomullens ersättande med lin, hvarigenom framdeles skönare, bättre och billigare väfnader skola erhållas, bör gifva Storbritanniens handel och fabriker en ny lyftning och bereds en industriel revolution. Storbritannien gö!j med bomullen, hvilken den ersätter med lin hvad Frankrike gjorde med rörsockret, i hvar: ställe hvitbetssockret sattes. Båda ländernas sträfva att höja sitt jordbruk genom odling a sådana vexter, som hafva stor förbrukning. — Rland da rilkedagecmationer hvilka angå