Aftonbladet – 14 mars 1851, sida 3

me Nn har i går och i deg varit ganska betydlig och priserna äro lika med sista uppgifterna. Hafre omsättes på England med god efterfrågan, (L. T.) Helsingborg d. 8 Mars. Ångbåtsfarten emellan Heisiogborg, Helsingör och Köpenhamn lärer snart komma att taga sin början. Aogfartyget vHamlet) kommer om 8 å 44 dagar att börja sina turer. Ophelis skall, så snart det undergått en å det samma företagen reparation, äfven börja sin daglige fart i Sundet. (H. P.) BLANDADE ÄRINER — Gårdagens Posttidning meddelar följands bref från den engelske biskopen i-Chbina, adres seradt till en kyrkoherde i London. Denn: skrifvelse bekräftar den redan erhållna sorgliga underrättelsen om tvenne landsmäns olyckliga öde: Hongkong d. 22 Dec. 48350. S. T. Som jag nyligen sammanträffat med mag. ÅA. Elgjvist, en af de svenske missionärerne, med hvilken ag blef bekant gezom pastor Carlsson uti Tit. hus Då våren 41849, föranledes jag att skrifva till Tit. några ord. Hans medarbetare (mag. C.J. Fast) bie nördad af chinesiske sjöröfvare pi floden Mia, omsring tra veckor före min ankomst till Foochou föriden månsd. Hr E!gqvist, efter att hafea skjuii mn af sjöröfrarna, sedan död, sprang öfver bord oct lykade under vattenytan för atticke blifva upptäckt. varpå han slutligen nådde strandon genom simning stackars Fast föll uti vattnet, sårad af spjut, och ågs icke mera till. Det blef min sorgliga pligt ati rösta och uppmuatra den öfverlefvande, hvars sinessiyrka blifvit ansenligt medtsgen och som biifvi törtad wi nya bekymmer och svirigh:ter genom ev fficielt meddelande, fo: han med detsarsma had2 fåt rån sitt missionssällskeps direktion i Sverige. Mis ionärerna skulla hafva 400 Sterl. irligen hvar: lera för utgifier af alla slag, hushyra, kläder m. m oberäknade. Men hr Guz!eff har, under sitt nylijen gjorda besö: i Sverige, öfvertygat direktionen tt deona aflöning är ocimlig och öfrerdådig (sify: ud, att ella missionärer kunds lyckas att lefva på i litet som 400 Stel. om året, i ett för alli!) — tt 40 dollars i månaden (d. v. s. emellsn 40 och 50 blilings stel.) vore al!deles tillräckligt för en mis ionärs unserhåll i China, och sit ingen missionär jorde bo uti eget hus, utan i en chinesisk familj Ir Elgqvist her följattisen blifsit befelid att lemn: in amerikansk missionärs femilj. hos hvilken ha: ogerade, och flytta till en chiossisk familj, äfvenson 12ns lön oförmodedt blifvit nedsatt till ofvennäm selopp. Jag får upplysa rörande win bediöfvads oc idande broder, stt ban och hans eflidne karare! olefvo frånröfysd: 200 dollars af sjöröfrarne u i båen, u:om derss kläder; somt att de blifvit bestula. Då kläder tillett värde af 430 dollars, uti det buddbistempel i en sf förstäderna till Foochou, der de io serade, — så att de inalles hafva förlorat nära 400 lollars: af sin ezendom. D2 närnda 40 doitars I nånaden skulle helt cch hillet stryka med för hyan af ett logis. Dessutom skulle ingen chines, uton le minst respektable, vilja bysa en utlänving uti sir amilj; ty det är stridande mot orientalernas buslia: ördomear. Få chinesiska tempel eller hus skull unna beboz: af europeer, förrän 400 doliars blifvi: jerå bekostade. Alldenstund der icke fisnes någon svensk konsul, en E:gqvist icke förmå de chisesiska mandarinern: tt tillåta honom bo inom stadens område. Tillock ned för våra tvänne ergelska missionärer har je: aft ea lång diplomstisk kamp med åtskilliga veder örende, innan en brittisk undersåtes rättighet i etta efseende kunde ådagaligsas och ganomdrifras .3ga för all dal att dessa förhål anden blifva fram tällda på rätta hillet i Sverige, och jag hoppas av a så förträfflig men som br Elgqvist icke mitt: nödigtvis utsrmas ärda till den ystersta nöd. Uia: vilvel har det pågon gång häadt, att missionärer i hina gått till den andra ytterligheten, genom at! yega ganska beqvima bus och inrätta sin lefoar ära nog tvert emot hvsd man ksllar sjoifuppoffeicg: nen ingen europt uti China kan möjligen lafva och rhbeta raed helsa och krafter, med en inkorsst af 40 o:lars i månaden, alia omkostnader deruti inberäkada. 400 årligen är en ganska roåttlig summes. G. Victoria.n — DEN BLIDA VINTERN 1850—1851. I Gottands Läns Tidning yttras härom följande: Den 20 ebr. var staren framme i Wamlizgbo. — Den upp närksamme observatorn i Goth-m har i skrifvelse ill red:a erinrat om den stora likheten mellan insevarand? vinter och den för 49 år sedan (eller vinern 4831—1832). Kommer denna likhet att foriättas, så blir sommaren genska kall och blåsig, mer fkastninsen ef jordbruket god. (Så var åtrainstou: örbållandet på Gottland 4832, då deremot Jemtlanc ch Westerbotten hemiöktes af missvext) Ilorreponderten tiillögger följande förmodan: Ehburu nligt 49:års-beräkningen, virvärmen skulle inträffa edan i början af April, så bebådede dock vissa tec en (vintergaten i höstas, S:t Mårtens-gås, m. tv. n efier ostadig vinter långsam vår, så ait ruskvö er nog torde fortfara åfven under April månad intern har hitintills temligen öfverensstämt mer 832; det plär eljest flera gånger bända, att vic rarna enligt 49:års-perioden slå felt (såsom veter uspsakademien i nigon af do äldre almsn:cher amärkt); men somrarna bålla merendels silid råa — Måtte, framför allt, profeticn om höstens afton iog slå fullkomligt in! — PARISISKA PRESSEN. Eo temligen tillför: r, äl tlig öfversiat öfver tidninzssrna it Pais wisor et s. k. ordaingepertiets (legitimistiska och o i ka) organor tillssmmans dagligen afsiua ungefn 5 000 exemnar; de bonapartisisza 60,000 cx. och ppositionsba ien ungefär 429,000 exemplar. AT de era bokanta tidningsrne uppalfves abvocnentanta:c ör följanda tidningsr sålunga: för Consiuituionne! 0.000. för Presie 24000, för Pairis 44.000, fi ournal des Debais 14.000, för Natioza! 5,000. On e tvenne tistnömnda fäger ena tidring, ett mar tom Frenkrite tror, ett de hefva ett vida större bocnententsl än alet verkligen är. — ÅNGKRAPT I FRANKRIKE. Euligt sednaste tatletiska uppgifter eger Frankrike i sina fabriker. å sina jernvägar och i sina åvgbåter 6432 åns naschiner med tillsammans 530,535 hästars kran varaf 5,607 komma på febriker, bylika sättas i röelse med tillhje!p af 9,288 ångpancor, af hvilke ,776 äro förfärdigede i franska verkstäder. Förlide r funnos endagt 8,023 ängpanner i 4.033 fe briker. ill jernbarorpa, hbvilkss längd utgör 2471 bioms rer, köra ru 725 lokomotiver, hvaremot entalet fö det år endest var 667. Privatångbåtarnes sniol ä 79 af 40,098 tons drägtizhet med 502 maskirer : 2893 hässars kraft. År 4833 funnos i Frenkiib: ndast 75, men år 14840 redan 244 ångbåtar. — SANSKRIT. Vid universitetet i Helsing078 bållas ru tverre gårger i veckan föreläsa. rgar språket och dess grammatik, uf deAt Vexelkurser, noterade äå STOCKHOLMS Börs Fredagen d. 14 Mars. ondon 11: 44, k. s.; 11: 43, 90 d. d. flambhurs 499 kb c-s 4001; f7 I 4 AO: 98 S OA I