Aftonbladet – 12 mars 1851, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. — Opera under industriezpositienen i Lon lon. Den företsgsamme direktör Lumley ämnar i ch för industriexpositiozen bilda en opera, hvars nake ännu ej funnit:; han hear samlat en tysk och n italiensk operatrupp, ef hvilka hvardera sjunger re gånger i veckan. De mest framstående medlemnarne af det italienska operasällekeapet äro: sångerkorna Sonctag, Alboni, Fioreniini och Duprez, tamt Coletti och Lableche. Aubers pya opera, med ett ör Alboni skrifvet eltparti, är anronierad; äfven . n opera af Meyerbeer. Under exposiiiopstiden än er äfvenledes den bekante Saphir komma att, vis? Lordop, för att der utgifva ett tyskt blad, com tes nligt en Hamburgertidnings uttryckssätt — :ska I Börnes stil belysa konstfiters underverk ut socwa ynpunkt, i den qvicka bumoins språko. (P. T.) -— Skottska lorden Willoughby dEresby her London på egen bekostnad förbyrt ew ensenligt 08, der hans underhafcande från godsen, rom vilja esökej den stora industri-expositioner, komma att ierbergeras och bespisas. Man boppas att hans exampel kommer ett följas af många bland eogelska och irländska sedeln. (P.T.) — Vid industri-expositionen i London ärna aordamerikanerna uppiräda i stor skala. På fremställning af varfsigarne i Philadelphia, kommer krigsångfartiget Susquehanna att öfverföra en del af expositionssekerna och att sjelf utgöra en dell deraf, såsom modell på emerikenskt skeppsbyggeri. Detta fertyg säges vara ett fulländadt raästerverk, ttjenligt att täfla med det första af ssmma slag i helia verlden. — Blard sndra expositionsartiklar ommämnas de prof på emerikanskt läder, som härröra från Pratis i Pratteville gsrfrveri, der 450.000 hudar garfvades förlidet år. — Såsom prof på daguertreotypiens framsteg i Nordamerika, skulle bland annat afsändas en deguerreotypmeaschin med 46 tums focus, den största, som ännu blifvit konstruerrad. — Åfven Kalifornisn kommer att representeras igenom särdeles märkvärdiga guldsrb:ten, hvariblardd s. k. Kalifornia-ringar, som äro smyckede med guldparier af de wmånea olika former, hvsri culdet ursprungligen anträff:s, och som blifvit infattade uten förändring. — BOKEHANDELNS INFLYTELSE. Vid en bankett, som LIamartines förläggare i Peris nyigen gifvo till hans ära, och som bivistades af alla bokhendelns, boktryckeriets och skriftstä!leriets notabiiteter, höll den firade skalden ett glänsende loftal öfver vår tids förläggare. Han yttrade bland annat: oSå rikligt som bokhandeln nu belörar författare, skulle den trälsktighet och det kryperi, som voro vanlige under litteraturens skönaste tider, alldeles icke kunna ursäktas. Snillet var lifeget; j hbafven emanciperat det, Icke allenast från smickret för verldens lyckliga och mäktige, utan åfven från skriftställarlifvets nöd, elände och brist. Om bokhandeln, sådan den nu är, funnits till före det sednaste århundradets slut, skulle Cervantes i Spenien, Cemoens i Portugal, Tasso uti Lalien och den olscklige Gilbert i Frankrike icke behöf: dö på fängelsermas och hbospitalornas ruttna halm; deras sista sucker, ofta förevigade i deras herrliga verser, skulle icke varit en bitter anklagelse emot Försynen, en före bråclse mot deras fidernesland. (Deagbl.)