Article Image
Re TUNGA ! 4 9 hb 7 eltermuidd. UTRISES, FRÅNERIKE. Från Paris skrifvesd. 2 Mars: pArnen har nyligen åter gjort en stor förlust. Marskalken Dode de la Brunerie afled i går nat. Efter att inom ingzeniirvapnet hafva uppstigit till graden af general-löjtnant, utnämndes han till marskalk mot slutet af Ludvig Filips 1egering, år 1847, på samma gång som Reille. Utom hertigen af Ragusa, marskalk Marmoat, som l:masde Frankr.ke efier 4830 års revolu:ion, har Frankrike nu endast 5 marskalkar, nemligen: Soult de Dalmatie, utnämnd under kejsariiden; Gerard, Sebastiani och Reil:e, utnämnde af Ludvig Filip; samt slutligen, Jarome Bon:parte, f. d. konung af Westphalen, utnämrd af sin brorsson, presidenten Louis Bonaparte Den veckoberättese som direktisnen öfver Frankrikes bank afgifvit den 27 Februari, visar en ytterligare (jemför N:o 32) betydlig tillökniag i den metalliska valutan (argent et lingots) som, på 12,000 fr. när, utvisade ett lika höst beopp som sede!stocken. Den metalliska valutan hade remligen förökats med icke mindre än 8 millioaer eller till 509,564,978 fr. 45 cent, hvaremot :sedelstockens bellopp fallit mer än 2, mill. eler till 509,5:74,200 fr. Sanuolikt skall, enligt ea tidning: ammärknisg, nästa vecka det för en sådan bink 2normala tillstånd visa sig att den metalliska valutan öfvers:iger sede emissionen; för en månad sedan stod sedestoczen 30 milioner högre än beloppet af bankens metalliska valuta. Samtidigt har den s. k. portföljen fal:it nära 3 millioner eller till 157,984,444 fr. 59 cent. För ea månad sedan utvisade portföljen en summa af 434 millioner, och hade så!edes under Februari månad fallit 17 millioner. SCHWEIZ. Frcån Bern skrifves den 28 Februwri: Då de politiska förhållandesa i arfseends på Schweiz dag från dag synes ant2ga en allt esendomligare gestalt, så torde följunde bidrag ill de politiska flyktingarnes historia förtjena att anföras. Förbundsridet har nemligen för kort tid sedan utfirdat ett cirkulär till kantonalregeringarne, hvari den förklaring innehålles, att förbundsrådet, hvad de fuska och salienska fyktingarne angår, afträder sin kom-petens tll de respektive kantonerns. Hufvudskälet dertill ligger i det mycket förminskade antalet af dessa klasser. Dick förbehåller sig förbundsrådet äiven härvid rättigheten att i nödigt fall vidtaga s. k. intern-ringsåtgärder. Annorlunda är fö: hålardet med de franska flyktingarne, som älven för framtiden skola stå under förbundsrådets förfogande. Detta beror på ett eget förhållande. Medan nemligen förbandsrådet gjorde min af att förflytta flera af dessa och deribland den bekanie Felix Pyat ill tyska kantoner, så började ultraspartiet i vestra Sclweiz att göra mostånd, under förslaring, att förbundsrådet icke hadce vågon rätt ti taga flyktingarne ifrån folket, om detta ville behålla. dem. Regeringarne i Genbve och Newchatel äro deuna sak ense med folket, och -regeringen Waedt vill icke heller sätta sig deremo?, utan öljer deras exempel. Det är denna omstänlighet som förmått förbundsrådet att icke afstå sin kompetens hvad de franska flyktingarne beträffar, ehuru deras antal är mind:e än de tyskan. En konflikt med de vestliga kanonal-egeringarne förestår således i denna fråga. . I samma cirkulär tillkännagilves äfvea att ranska regeringen förklarat sig ber d-iltig att vestrida emigrationskostnaderma för de ifrigavarande flyktingarnes fortskaff nde från Sch weiz ill England eller Nordamerika. EGYPTEN. Med sednaste ångfartyget till Triest har ett ags vederläggning inträffat på det genom Wienerblad utspridda ryktet om e vidtu!sesee

12 mars 1851, sida 1

Thumbnail