Aftonbladet – 11 mars 1851, sida 2

sinande, att Altondladet är köpt af England, el e-Iler af hamburgarne, eller af holländarne, 0. s pjv. På dennma grund torde det benäget tillitas i latt vi tills vidare hålla oss passiva i denn n fråga, åtnöjande oss med det beslut, som ri alkets fåder och vise, utan all vår medverkan n kunna fatta Åt —AÅÅ uu . Riksdagen, Inkomstbetänkandets behandling i Presteståndelt. Emot utskotte:s beräkning af tackjernastionden upp: a lträdda lektor Wallman, förenande sig med reservan-Iterna i yrkandet att ifrågavarande tionde måtte t återföras till det belopp den förre 4844 års riksdag elalltid egt, sedan konjunkturerna, för hvilkas OgYn: r S2mbets skull tiondens nedsättning vid nämda riks. dag medgafs, numera blifvit bättre. Flera instämde häruti; och doktor Gumelius yttrade, att ehuru ännu i denna stund talande skäl funnes för nedsättnin;ens fortfarande, det dock vore svårt att sätta ilsig emot en återremiss. Hvarpå det beslöts att återremittera den omtalta punkten. Innano de särskilda punkterna af utlåtandet i anledaing af den kongl. propositionen förekommo, anhöll biskop Heurlin att få instämma i grefve Mörners reservation i afseende på frågans formella pbeIhandling. hvarvid förekommit att oaktad: de förändrade förhållanden som på sednare tider inträffat, licke något af de förvaltande verk, hyilkas inkom1 Ister bhfvit ifrågasatte att emot statsanslag utbytas, Jär vordet i ämnet hördt sedan 4833, med undantag .Jendast af statskoutoret, som, uppå åtskilliga af herr . Istatsrådet Sandströmer til nämada embetsverk mundt! ligen framsällda frågor, afgifvit till statskontorets protokoll uppfattade svar, och dervid tillika till omI pröfnisg öfverlemnat huruvida icke lämpligt vore, latt innan nådig proposision till Rikets Ständer afliI tes, vederbörande verk äfven hördes öfver komiterades förslag och i aseende å beloppet af de inkomster verken under de sednare 10 ären tillflutit. Detta förhållande hade gifvit inkomst-afdelningen anledning uti ingressen till firevarande betänkande öreslå en mening af ionehåll att utskottet saknat de upplysningar, som för sakens fullständiga utredning kunnat vara af nöden, men hvilken notis utskottets pluralitet ansstt för Rikets Stiänder öfverflödig. Doktor Broman och lektor Wallman delade rerervantens åsigt. Dok:or Stenhammar hade redan inom utskottet instämt deri; han gaf nu skäl för sig. Prostarne Berlin och Lundblad inlad också några ord i diskussionen. Men — yttrade doktor Thomander i sin ordning — någon åtsärd skall det väl leda till, det som här yttras. Någon sådaa är emellertid ej yrkad. Aro de upplysvingar vi fått tillfyllest, så ha vi ingenting att göra betraktelser öfver; äro de det icke — vore meniogen att återremittera betänkandet för bättre upplysaings erhållande, så hade talaren ingeating deremot. Erkebiskopen anmärkte, att anlednicg till denna diskussion icke saknats, då utskottets afdelnoing klagat öfver bristande upplysningar; dock, mente H. H., vore det derför icke skäl att göra diskussionen alltför lång. Lektor Wallman sade, att resultatet af förevarande motion skulle komma att visa sig vid de särskilda punkter af betänkandet, som i följd af uaderlåtna upplysningar fått sitt närvarands utseende. Vid utskottets hemställan att fourage-passevolansafgiften skulle uppföras såsom förslags-anslag, på 4:e hufvudtiteln, gjordes an närkning af doktorerna Björkman och Thomander, då termen förslags-anslagp ! här uttryckte en annan mening än den man vanli: gen fäster dervid; men lektor Wallman, biskop Heurlin och prosten Berlin funno termen riktig. Doktor Thomander sad3 sig ej kunna förstå hrr utskottsledamöters obenäganhet för en återremiss, då här icke vore fråga om sjelfva saken, utan blott om ett) ord, som kunde ge anledning till misstydning. Votering anställdes, hvarvid den tvetydiga termen bi! fölls med 30 röster mot 14. I Utskottets förslag i afseende å Wadstena krigsmanshusoch amiralitets-krigsmanskassans medel blef i vissa delar återremitteradt. Likaså för hvad det Ii beträffade skogeplanteringskassans löneanslags och bo-t ställs-arrendenos återgående till statsverkets disposition. t Likaså angående indragning till stiatsverket af de afI öniogsanslag, som framdeles skola från förra jägeri-)1 staten till skogsplanteringskassan isgå, ee. Och der )t iterremiss icke kom i fråga, var bifall ändå knappt s tt räkoa på, utan dessa punkter ville man hålla n ippaa,. Men jag hemsiäller, sade hr erkebiskopen, lt edan man en stund bshandlat betänkandet på det L ättet, hvad ledning utskottet skall erhålla af ett så-J1: iaat beslut som det, att en punkt hålles öppen. VidlF ie följande punkterna framställdes, i stället för proId oaition på bifell, den frågan: lemaas detta utanan-y närkning? sl I den kongl. proposiuion, som legat till gruad föra örevaraad: betänkande, var, i afseende å Lspp-li närks ecklesiastikverks medel, gåsom gruad för ino-lst ragniag till statsverket ef ds Lycksels skola auslagne h 2 tunnor spannmål, anfördt, att numera endas ännde spanmålsanslag utgår af de 474 tuanor, lir vilka, enligt K. M:ts beslut den 28 Nav. 1835, I de kulle fortaranda bibehållas till disposition in natura. ki ed härvid her, efter hvad utskottet upplysningsvis ) br reddelet, en irring före!upit i så måtto, att dessa lur 74 tunnor verkligen intill närvarande tid in natura ic! tgått och iogen del af dem varit till statsverket de ndragen. Doktor Stenhammar var icke nöjd härned, utan hade, enligt sia betänkandet vidfogade Ui eservation, ansatt statsutskottet vara pligtigt att äf-sä en föreslå Rike:s Ständer åtgärder att begära rätaf lse i den indragaing af ofvannämnde 54 tunaor, sa om af en sådan irring blifvit föranledd. Han yrkade Dj u återremiss, i syftning af en underdinig bönfal-de in om rättelse i det anmärkta förhållandet. ILek-sk 7 Wallman talade i samma syfimiag. Doktor) ka rafström förklarade sin tacksamhet för da försrä ende talarnes goda vilja, ansåg doktor Stenhammars ty tredniog af ämnet tillfyllest, och instämdsa i hanslrä rkanda. Detsamma gjorde äfven biskop Bergman lig h professor Wahlberg. Biskop Heurlin, som hads try stämt i eservationen, manade nu gcdt för de fat-)til 8a pastorer, skollärare och skolbarn, hvilkas af ål-pbet Tr innehafvande fördel här vore i fråga — has dar lle icke säga att de vora till dansamma berättifölj ide; han ville tillstyrka de underdånigaste termar skt r den ifrågavarande rättelsens vinnanda. Doktor gel indberg sökte ådagalågga, att klerecisiatens fonder dis ro ett, och Ltppmarks ecklesiastikfond något an-utj t. Här vore blott fråga om dea sednare, och pilbet s3 stat funnes verkligen blott 34 tunnor uppförda att som utgåendsin natura; resten betilas efter marke lär RARE TNT — — 55