Aftonbladet – 8 mars 1851, sida 1

af henne erfor hon den bratsliga Aftoris ögonbiickliga afsked:r.de och borijagande. Stackars fickalo suckade fra ; tomisk åtbörd. Jag visste icke vilda berg dufvors smekningar och lärkora kår teksqvitter voro förbjudas; vi miste ak s! För en enda kyss vore den s::äcga slo tsfrin i stånd att jaga oss i landsflykt. Och hvsd:s skall nu drabba den erme Luciano, eller äro här i landet blott qvinnorna hemfalive til iuktan ? Tala icke deroims!, bid Vonin:, icke ultar häftigbet. Jag skutle lyckönska dig, men säg först, tänner du d:g lycklig — åtminstone tillfreds?, Fader och moder äro i Gudz stillen, svarade Vanina. Der:s hjerten ha bittilis sörjt för Vaninas väl. Hvad de rådde var altid det bästa. Och är icke bairrets lydnad ett ibland de heiga buden ?a Förvillelso är eu isensklig svagbet, en märkie Eugenia allvariigt. Modrers öga ser nnorlunda än do trens, 025 stel: du säl kunna bysa kärlek till en mr, so: blott älskar sig sja!f, siti svärd och sitt fidernesland? Vanina höjde de klara ögonen till sitt böne altar och sade ved mer än qv:nlig fasthet: Lotten är kastad, jus eller örk, måste jag följa den. Dottern skall känna sig lycklig omm hon förmår uppfylia den gråvade fadrens varaste önskar, skall kärna sig stolt öfver siti for ks befriare, öfver imonnen för hvilken lenvs äderte böja sig, för hvilken det högraosa Genua i sina pelxser darrar. Hans bid allena måste bädarefter lefve i min själ; mina tankar, känslor, ja mitt lif tillhöra honom ifrår i dag, och han ellena eger att öfver dem förfoga. Han är mitt öde, min konung, min skydds. andel Fromma offer:am, måtte i stället en bimmelsk cherubim skydda dig! hviskade Euge