TOjiROL RUSSr HjorasijaTna, Join. PIomgtol, Slant. Dorcbimont; gr. Gösta Lagerberg, m. f., hvilka voro tostymerada som baduiner, markiser, spahis, male ser-riadare, chineser, röfvare, turkar, bondpojkar ischberkesser o. m. d. K:onprissen öppnade balen med en vals, som han dansade med fröken Mina Stjerneld. Dorefter fortgick dansen med mycken lifligbet till kl. omkring half 4, då soupern serverades, för kongl. personerne och högre embetsmän med deras frusr uppe i Kronprinsens våning och för den öfriga societeten i Riddarsalen. Balen, sem slutade kl. omkring 3 på morgonan, var i sitt slag en bland de vackraste fester, som på länge varit gifna i Stockholm NAN I — Hr Siljeströms tredje föreläsning i går Jafton var särdeles underhållande och lärorik. Innebyggarnes egendomlighet var hans ämne flan började med att återt2ga en redan förut gjord anmärkning rörande den s:ora skiljaktighet i lyn2 och odling, som i Amerikas särskilda stater eger rum. Likväl är denna olikhet ej så stor med hänsyn till de särskilda staternas lagar och författning. Man är der icke så rädd för innovationer som has oss. Knappt har i den ema staten en förbättring biifvit gjord, förrän der, och detta merende!s under lopp al några få år, gjort sin rand till alla da andra. Men sederna hinana icke alltid att följs raed. Många lagar förblifva derföre till en bör: jan Jagar på papperet. Detta gäller i synnerhet om de vestra och sydvestra mindre odla de staterna. Derpå öfvergick talaren till den olika karakteren bos de stammar, hvilka frår början befolkat Förenta Statersa och af hvilk: dess innebyggare äsnu utgöras. Guldtörst ledde Spaniorernas första kolonisationsföretag, grym: bet och fanatisk omvändelseifver utmärkte de ras framfart. Denna nationalitet vore allt mer på väg att förlora sig och gå under. Frans männen antaga lätt det lands seder, hvari dr bosätta sig. De sakna uthållighet och härdig: het; beherrskas derföre lätt, men ltr ocur vw : . ovsuL IViR VOTB Ty Iskarne. De bo i åtskilliga distrikter ännu af Isöndrade från de öfriga innebyggarne och hafv: iicke ens tillegnat sig deras språk. De utöfv: på hela folkets allmänna lynne ingen positiv inflytelse. Den herrskande stammen är der Anglosaxiska. Den gilver åt hela folkets all: mäånna karakter dess enhet och dess utmärkande prägel. Til denna förbålla sig de öfIriga nationaliteterna som ornamenter till stomIKE Härpå öfvergick talaren till en allmäna skilJäring al europeiska kontinentens och det brit iska Örikets folk, samt Amerikanernas bedömande af desamma. Amerikanerna lyckönska de visserligen 1848 den nydanade fransyska re pubbken, samt skickade en agent till Ungern emellertid utföllo deras omdömen om vär kon inents republikanska törelser ingalunda gillande. Da anse den Europeiska kontinenten folk icke ruxna för friheten; ett omdöme son åfven deias af engelsmännen, och hvilket äf ven hvilar på faktisk grund. Kontinentens folk förhål!a sig till Englands folk såsom ynglinga till män. I sköna konster, de der företrädesvis tillhöra ena ungdomlig fantasis ålder, st: Je framom dem, men uti praktis: duglighet och klokbet samt manligt allvar stå då efter. Likväl är denna engelsmännens öfverligsenhet ake så mycket en intellektuel, som ickolång! mer en moralisk. Talaren kom, då han be sökte England, att beundra dess märkvärdig: ung; fann äfven märkvärdiga ting, mea lemnade d:t med vördnad för dess menniskor. Uti ståndaktigt och fast fullföljande af ett gifver mil, uti den klokhet och takt, hvarmed de förstå att begagna hv:rje omständigbet som dertill Jeder, i gudsfruktar, lugn menniskokärlek och verksimhet för gemensast bästa, stå de ojemförligt framom kontiaentens folk. Talarer hado åhört debatter i engelska parlamentet. De voro icke utmärkta af någon egentlig väl talighet eller af nigot öfverflödigt ordkram, men ledde till en allt närmare utveckling a saken; denna var vid debat:eng sut klar och utredd och vot:ringens utgång kunde förutses, Hon bade i endra represontantkamrar hört präktiva, granna tal, men som alls icke Idde till vågot ljus i sakes, ämnet var vid diskussionens stut lika outred: som vid dess början. sant voteringens utgång omöjlig att sluta til af sjelfva distus ionen. — Ja, tillägger talaren han bede i Amerika bört debat:er melten pojkar på getan förda mid större takt än i koutinen ens represen antkororar. Men, fortfar han niisidue! sjelfständighet är iblard asnat äfven ågot som framför ndra utmärker den enzela karekteren. De hafva mod att sätta sig j.ver modats lagar; härutaf derss så ofta omtalsde biz rrerier. Det är en alvän jorgor på kontinenten, att de ä 0 egennytiga; mer dervid pimi. de telaren, iuru ban som yng ling vid universiteter ofta hört fäder benimns kalla oc egeonyttiga derföre att dera bref j voro nos fulla med utropsteesen och cka innehöllo r.0g stora penni: ge-remi:ser, at! soxens böjelser för slöserier kunde tillfredsstätas. I Enoglond, ehuru monarkiskt till sin s!yce seform, eger derföre också i sjelfva verbe ingt mer fr:het rum, än ui Fiackrike nedl: les; republik. — Det företäde, som Englands alt, och framföra!lt dess isedelklasa den anglo xiska stammen, hvarai Förenta Stilernas herr! ande innebygg ra utgöres, obesiriiligen ege: 6 ramför kostinepten: folk, vore dock, anmäkte: Å of eo Re Nn k—-— ir 5., ivgalunda en följd al sjeilsa S ammons! geniomlighet, såsom Amerikin: ou sorna vilja I öreställa sig, utsn af d: oms hn uch tr, som ynnat och befordrat dis; ut. cv, framförl HH. al des; politiska itiuva ce: och, ån: s närkle tilika härvid lr 5, rd os nom friI