i realisatioren ble? beslutad och verkställd, och Jag ar derföre till utgångspunkt för de jemföre!ser jeg aställt valt året 1834. Banken egda vid denna tidpunkt on moatallisk kassa 4 nära 6!, millioner riksdaler silfver. Under de iföljande åren, intill slutet af år 1841, utgjorde snsamma öfver hufvud något mera än 6 milliondr, ch söker inan medeltalet för ds 46 år, som förflut sedan realisationen verkställdes; si finner man atti: satta medeltal utgjort nära 5:; millioner. För närironda uppgår Bankens silfrerfond till 4!, millioor, föga deruö!ver. Denna är således nu lägre n hvad den i medeltal varit under alla de år,!: om förflutit efter realisationen, och den skiljerls g från datta moadeltal med ungefår 4; million rår fer, motsvarande vid pass 3 millioner rdr bko. Emellertid må man icke förbise en anmärkningsird omständighet, som föranleder en korrektion i u framställda boräkning. Det svenska sedelmyntet ar nemligen år 4834 och under flera påföljande år iogbart i Fioland; så är icke nu förhållandet. Vår sdelstock har blifvit inskränst till en mindro terin, dess belopp har i följd dera? blifvit förmindt, och Banken är icko nu i behof af en lika to? silfverfond, som under den föregående tidea var ödig för att upprätthålla realisatiozen. För att utröna i hvad min detta förändrade förållande verkat på Bankens ställaing, måste man: ördela de efter realisationen förflutna 46 åren i 2:0e werioder, af hvilka den ena bör omfatta tiden före avexlingen af det i Finland cirkuleranda svenska delmyntet, och dsn andra tiden efter ssmma iaexliag. Dea fioska sedelstocken ingick till vår Bank hufudsakligen under loppet af åren 4842 och 1843. )et är således från denna tidpunkt vi hafva att räkra ien sednare perioden. Bankens metalliska fond har under denna period jarit mycket föränderlig; i medeltal har den utgjort rågot öfver 5 millioner, och således öfverstigit dess wu var. belopp med något meraän !, mill. rdr silfver. Haru man än må anställa sina jemförelser, visar det ig ändock, att Bankens ställning för närvarande ir mera svag, än den i allmänhet varit under öregående tiden, och all dess metalliska kassal ehöfver förstärkas, eller, för att begagna bankoeglementets ord: att Banken behöfver konsolideras. Ti!l det minsta tord2 Bankens silfverfond böra upp wriagas till det belopp, som den i medeltal utgjort under de sednare åren. Härtillerfordras, enligt hvad ryss blifvit nämnad:, något mera än Vv, million rdr iltver, eller i banko beräknadt, ungefår 41,400,000 dr. Det har inom utskottet blifvit yttradt, att banens grundfond borde lemna tillgång för dan metaliska kassans förstärkande. Att emellertid detta icke en ske, är lätt bavisligt. Uti den berättelse, hvilcen bankens hrr fullmäktige afgifvo till Rikets Stänler år 1844, uppgafs nemligen (pag. 53), att all: edan 1840 års ingång till banken influtne vissimeiel blifvit i dess låneoch kreditiv-rörelse använda. Arr fullmäktige införda uti samma berättelse (pag. 55), ea fullständig redogörelse, fom ådagalade, art örhållandet var sidant de uppgifvit. Det är ock bekant, att alla de vinstmedel, hvilka fråa 4845 års början iatill sistlidne riksdag influtit till banken blifvit eflemnade till riksgäldskontorat. Således har bankens grundfond alltsedan 4844 års riksdag icke erhållit någon tillökning. Länsfonderne hafva ej eller sedan den tiden blifeit förminskade, utan bi bshilles ännu vid det belopp af 26,680,000 rår, hvart Ib de då bestämdes. Men då det år 4844 igalades, att alla dittills inJatre vinstmodet voro i ånefonderne cnväde, så miste förhål! a eskbande, i yt i termera för ben ier blifvit förminskade. Dei är såledos ögonsktn ligt, art grundfonden icke kan lemna tillgång för den metalliska kassans förstarkande, alldenstund den förut är till hela sitt belopp använd. En sidan tillgång måste man alltså söka annor gtides, och man fisner den uti da se 1848 år: början till banken influ:ne vinstmedel Af denna bankovinst måste följaktligen afsättas så stor belopp, som erfordras till förslärkande af bankens mMelalliska kassa. Mesa det har förut visa 3, ält 4 400,000 rår bko äro behöflige för att uppbringa silfverfonden till det b-lopp, som den i medetel utgjort usder da fednare äran, eller efior det uid, då den finska seielstocken invexledes. Desst 1,400,000 rår bko böra derföre afräknas från der nu upplupae bankoviastsn, hvilzen, eniigt hvad upp tyst blifvis, utgör ungefärligen 2 900,000 rir. Åler stoden, rir 4,500,000 bko, hvilken icke erfordras för bankens konsoliderande, kan följaktligen afemnas till riksgäldskontoret, att användas för stotens behof. Emollertil äro 2,500,000 rår icke nu genast dispozibia. Her fullmäktige hafva nemlisen vid början af icnevararde risemö te, uti sin berättelse sngäendo bankens förvaltning, underrättat banxouiskowct och Rikets Sänder, 8t då på grund a den för skrift, fom bankoreglemente:s 249 icne båller, envändt en del af de influtne viasimedler till uppköp ar räntebä fapr i de elle? s. k. obligationer, och att det bilopp ef dylika papper, de från och med är 4845 uppköpt, ssomanrekvadt ut sör i det närmaste 2:V, millioner rd? bko, sedan afrakning sket för da obligatiocer, hvilka under w-l: dea blivit utlostade. Då ru ullisedan år 4844 inge sadra vinstraecel bifvit i backen bibebållne, än det som isflutit fr: oc om hvilka: användisde nu fråga ör, så bifver det tycli 9 formälte isköp ef rästebärarde papper verk racd just desse vinsimedel, och den del dersf, som bärti!l blifvit envind, kan såldes icke gu vera difpo: nibel. Altså bör beloppet af de inköpta gat nerna, utgörande, enligt hvad 2dt är, nära Q, millioner rår banko, afritnas från sumaen af der upplupas beokovinsten, som uppgir till 2 900,060 rdr, då återsiodcn, eller vid pass 400.600 rör bku befisres vara det belopp, hvilket banken nu högst s:ulls kuna uibeteia. skälet, hvarfö nr summa, benrikszsldsko C:6 genast kan uwgå, ech hvarföre uiskowuer föreslagit att utbe salninsea bör ska succe e:ad på flora Er. Under tiden skola ter inedd inflyte, ibvi baniorin en inti al få äril sivande obl-if pr utskoite ioppat