Aftonbladet – 6 mars 1851, sida 1

VA NINA). HISTORISK NOVELL Ar TERMO. Korsikanen afbidar blott ljudet af krigshornet, vördade farbror, svarade Prosper 1leende. Man hörde det helst ifrån er ålskade mun. Mina lemmar äro stylva, — min kraft socinads, sade den gamle bjel en, djupsinnigt nedblickande. Finge jag bloit se friheiens morgongryning, lit jag gena nedbidia mig i den trogna jorden, för hvilken vi så ofta villigt biödt och som så moderligt varmt skall omsluta sina goda söner. MKorsikas folk är nu förlamadt under låog träldom — det är icke mera det gamla, som en gång det mäktiga Carthago förgällves sökte batvinga, som aldrig bet fullkomligt underkufvadt af det stolta Roma, fastän det erbjöd konsuln Cornelius son skänkt vax och hosung och hvilken gåfva han var nog fräck a:t kalla tribut. Det är icke mera det gamla folk, som förjagsde de fem saraceniska konungarne, fördref de s:olta Colonnas och som med hänförelse satte de: nakna, starka bröstet emot bardisaner och kulor. D2 tal:ösa bumdtopplen hafva så förskrämt den ädle hjorten, aast han icke vågar sig utom sina skogar. Han rrädes för solda-hop rna, som hålla honom omrriagad och hvilies tapperhet bestir i förtrocaddet till deras massor. Horsikanens hat och ffosteslandskärlek batva blifvit desamma, men thans hand har blivit lönmördan deoch hvar och en förer na kriget på ec, spridt och dunkelt sätt. — Det skymfar, nedfäller — men räddar icle; Derföre måste ca sak, erfarea och beprö:vad krigshjel:e åe: plan!era blodsanan på högslätterna af CastelJo — och en sidan är Sampie:ro. Förtroende till fältherren förvandlar hundrade svärd till ) Se A. B, JM 83.