Aftonbladet – 28 februari 1851, sida 2

or frukta kriget såsom i allmänhet fredligt sinna i-Ide. Genom denna fruktan för krig, som de ;-lunderhåller; skulle alltså slafvöriet vara e Iborgen för Unionens bestånd; i denna Union Ibestånd skulle slafveriet hafva sin providen r tiella bestämmelse. Vi hafva här endast refe -Irerat, utan att vilja med några egna omdöme: floch reflexioner gå läsarens omdöme i förväg 21 Föreläsningen var nästan talrikare bevista Jän den föregående, och tycktes åhöras mec . Istegradt intresse och tillfredsställelse. Näst: 2 föreläsning skall hufvudsakligen . hafva till fö. -Iremål folkets lynne och egendomlighet uti de -licke slafegande statern2, med hvilka herr S. : 1lde återstående föreläsningarne uteslutande äm. Inar sysselsätta sig. — Ifrån Linköping skrifves: Testamentet efter nyligen aflidna lagmanskan Risellsehöld, född Hammarsköld, har nu blifvit slöppnadt, och bland de anmärkningsvärdaste -Idispositionerna deri är ett anslag af 40,00( iIrde rgs till högre militärundervisningsanstalter vid Marisberg. En annan större disposition ä: af hennes vackra gård vid Jerntorget härstäde: till borgmästareboställe. , ———E——— — Morgonbladet för i dag har icke försum. I mat tillfallet, att i anledning af gårdagens un.)derrättelser om tumultet vid Levanger och Stördalen i Throndhiems am i Norge, välvist åberopa att det, Morgonbladet, redan sistlidet lår förklarat att vida mera politiskt missnöje finnes hos norrmännen, till följe af deras grundIlag, nän i Sverige, i följd af dess historiska, af nationen älskade och med folkets seder, tänkesätt och vanor införlifvade författning.s Nu tillägger Morgonbladet, att det hos folket i INorge allmänna och djupa missnöjet med konIstitutionen är så kändt, att de politici härstädes, som förut prisat nämnde konstitution, icke mera våga motsäga detsamma. Morgonbladets slutsats häraf är smålistig nog, nemhgen att då allmänna val äro omöjliga utan allas valrätt, och den census som råder i Norge är det som förbittrar, så blifver det enda kolorarium som Sverige häraf har att draga i afseende på representationsfrågan, att man måste taga sin tillflykt till ett klokt ordnadt klassvalssystem, hvarigenom äfven frie arbetare försäkras om delaktighet i vården om fäderneslandets allmänna angelägenheter. Hvilket skulle bevisas, säger Euclides. Vi beklaga att premissen uti denna lilla oration råkar att vara sjelfskapad. Det är ett misstag af Morgonbladet, men hvilket är nödvändigt för slutsatsens skull, att påstå det norrmännen äro missnöjde med sin konstitution i det hela. För att öfvertyga sig om rätta förhållandet härutinnan, behöfver man blott fråga hvilken norrman som helst — med undentag möjligtvis af dem som specielt tillhöra hofvet eller några ganska få bland de högre embetsmännen — om de ville bortbyta Norges författning mot Sveriges, och vi våga 0 mot 1 att svaret ej komme att utfalla enligt Morgonbladets tanka. Det är hufvudsakligen blott en enda paragraf deri, hvarmed ea del af folket är missbelåten, nemligen inskränkningen i valrätten. Detta är en brist, som Aftonbladet redan för många år sedan anmärkt. Men hvem håller egentligen emot reformen deri? Är det icke hufvudsakligen hofvet och byråkratien? Om regeringen föreslog en reform deruti, sål. äro vi nästan förvissade att den skulle antagas, och de nu missnöjda skulle då med lif och blod vilja försvara grundloven. Deremot betvifla vi, att Morgonbladet skulle få någon enda norrman med något politiskt förstånd, att gå in på ett klassvalsförslag. Morgonbladet har också, vid målningen af Sveriges historiska, af folket älskade, med folkets seder, j tänkesätt och vanor införlifvade författning, såsom motsats till Norges, glömt, att den svenN ska regeringsformen är blott fem år äldre än I len norska; och huru älskad ståndsförfattninsen är, det kan man bäst bedöma deraf, att la srånden högtidligt erkänt nödvändigheten uf dess reformerande, och af de meningar derom, om ständigt gifva sig tillkänna bland Borgare;ch Bondeståndens representanter och derasr committenter. Alltså, den sirensången duger ; cke, kära Morgonblad! II ee HH