Aftonbladet – 28 februari 1851, sida 2

— Kongl. Moj:t bar uppå hemndirektionens Malmö ansökan befallt, att generalbefälet i 4:sta mi litärdistriktet skall utur ett af de skånska infanteri. I regementerna beordra en kommendering af 1 under. It lofficer, 4 korporal och 47 man att vid reqvisitior 8jaf hamndirektionen sig i Malmö inställa, för att ;r i med lika aflöning med föregående året af hamndi. nlrektionen erlagda, bestrida bevakniogen af de ar4) betsfångar, som komma att under en tid af omkring 6 månader, efter April månads ingång, derstäde: användas, NN ee — Justitiekanslern har genom skrifvelse till stadsfiskalen i Gefle infordrat berättelse öfver a de derstädes nyligen förehafda andliga sammankomster. Rapport i ämnet hade denfrån samtidigt afgått. — Ifrån Upsala omtalas, att dylika sammankomster äfven der nyligen egt rum. en — Det omtalas, att ett slags karnevalsfest är tillämnad nästkommande tisdag i Kronprinsens hof, och Bore vill veta, att medeltidskostymer skola dervid komma att begagnas. — Hr Siljeströms andra föreläsning i går afton börjades med ett ganska pikant genmäle mot de anmärkningar, dem han hört föranledas .Jaf den första, nämligen att han på en och en half timmas tid icke yttrat ett ord rörande I Förenta Staternas sambhällsförfattning, att han väl talat om väder och vind, men icke utlåtit sig det ringaste rörande den frågan, hur länge -Jhan menar demokratien skall ega bestånd. Hvarje beskrifning om Amerika, utlät sig taIlaren, göres här strax till en partisak; i allt I vill man spana ett politiskt tänkesätt. TalaIren ville ingalunda förneka inflytelsen af dess politiska författning, men kunde för sin del icke gilla den uteslutande vigt, som man här fäster vid densamma, och genom hvilken alla andra föremål, som icke mindre förtjena vår uppmärksamhet, träda i skuggan. Härpå öfvergick talaren till det uppgifna ämnet för dagen, Amerikas jord samt dess inflytande på befolkningen och demokratiens bestånd. Denna jord är ovanligt bördig, hvilket synnerligast gäller om den inre, mellersta delen, om den ofantliga floddal, som bildas af Mississippifloden och dess bifloder. Förenta Staternas innebyggare äro derföre ett åkerbrukande folk. Detta gäller till och med om de nordöstra vidl Atlantiska. Oceanen belägna staterna. Endast il staterna Rhode Island och Massachuset är den bandlande och manufakturidkande befolkningen lika talrik med den åkerbrukande. Talaren anmärkte härpå det inflytande, som detta måste hafva på författningens bestånd. En åkerbrukande -befolkning är vanligen konservativ, ; d. ä. sorgfällig om förhandenvarande förhållan-: dens bestånd. Blott genom sin jord har Eng-l: lands aristokrati upprätthållit sin makt ochbl: sitt anseende, likasom tvärtom demokratien i Schweiz har i den åkerbrukande befolkningen ! den säkraste borgen för sitt bestånd. I denna i åkerbrukande befolknings händer hvilar ock den borgerliga makten i Förenta Staterna. Städernas inflytande på de borgerliga angelägenheterna är der ojemförligt mindre än i Europas större städer: Att afvärja detta infly-! tande har cck kongressens säte blifvit förlagd I! till en oansenlig stad, likasom äfven i de en-!t skilda staterna regeringen blifvit förlagd tilll ringa orter, och der den i större städer, såsom )! i Neworleans i Louisiana och i Boston i Mas-! sachuset, har sitt säte, bar fråga blifvit väckt ! om dess förflyttande till någon mindre ort. Denna åkerbrukande befolkning utgöres heller icke, uti de icke slafegande staterna, af stora possessionater med en mängi tjenare och arbetare i deras bröd, utan af mindre jordegare, a hvilka sjelfva bruka sin jord. Härigenom eger If en allmänt utbredd välmåga samt en jemnhet i förmögenhet rum. En jordegande aristokrati d kan icke uppkomma, så länge de Vestra sta-(C terna erbjuda fält för nyodlingar, som sanno-o likt icke på flera hundrade år kunna tagas ilg besittning, och hvar och en derföre långt hel-f dre förskaffar sig sin egen torfva än han odlaro en annans. Härutinnan, anmärkte talaren, har Id demokratien den säkraste borgen för sitt be-N stånd: den har, såsom hans ord föllo sig, taIf git inteckning i fast egendom på landet. Manlö kan ifrågasätta, anmärktes derpå, huruvidalh detta förhållande är lika gynsamt för uppblom-jic strandet af konster och vetenskaper, enär ensc åkerbiukande befolkning utan någon störrelm förmögenhet sällan bar hvarken tid eller sinnelk tt med sin uppmärksamhet följa konst ochfö vetenskap, eller tillgångar att tillegna sig deras sa Ister. Men detta förbållande motväges af delbi ikedomar, som handel och industri hopa ;2A le större städerna. Konstföreningen i New-lnc York räknar redan ända till 18,000 medlem-kc nar, och taflor betalas rhed ända till 1000)bl lollars och derutöfver. — Men likasom den gå ordbrukande befolkningen är en borgen förlat lemok:atiens bestånd, är slafveriet uti de slafoc gande statern:, så paradoxt det än synes, enloc orgen för Unionens bestånd. Talaren öfverick nu till en skildriog af den svarta befolkingen samt de förbållanden, som i de slafgande staterna ega rum, samt af de fördomar not de svarta, hvilka ännu allestädes äro gäng-tel e. Föraktade i de hvitas ögon, anse sig delmi varta icke mindre föraktliga i sina egna; de-l!pr as uppfostran är ock jemförelsevis försummad, bje varföre mer råhet, mer lis!er och brott ega um ibland dem; uti ds slafegande staterna ärbä ter all undervisning i skrifning och läsning ko em förbjuden, på det de icke må få del af6 e incendiära skrifter, hvilka utgå från abolionisterna. I dessa fördomar, i negerbefolkingens råbet så väl som i andra förhållanden, ar negerslafveriet sitt stöd, så mycket det än up iotarbetas af ett parti. Men till det i san-)dai ing paradoxa påståendet, att Unionen just ilstä etta slafveri bar den säkraste borgen för sitt)såd stånd, ledde sig br S. på följande sätt: slaf-nu eriet är den egentliga lifsfrågan emellan delför afegande och de icke slafegande staterna, som ma ir att de med ständigt spänd uppmärksamhet uts vaka hvsrandrz, angelägna att förebygga, attUts ena må tillvälla sig någon politisk öfvervigt!der ver de andra. Mot denna fråga träda allalvill dra tvistefrågor i bakgrunden. Men skul!elatt, ed anledning af denna fråga Unionen upplö-Ma e, så skulle häraf krig ögonblickligen föranle-af 3. De slafegande staterna äro, ehuru svaga-före nr le I MM