Aftonbladet – 27 februari 1851, sida 3

BLANDADE ÄMNEN ——AÄ TROSBEKÄNNELSERNA I RYSSLAND. Enligt vederbörande andliga styrelsers uppgifter uppgick år 1849 antalet af dem, som i kejsaredömet icke bekänna sig till den grekiska läran, till 8 872,778 in divider af begge könen. Deraf tillhörde den ro mersk-katholska lären 2,847,004, dea armenianskgregorianska 367,075, den armeniansk-katholska 18,461, den lutherska 41,729,386, den reformerts 37,0142, den israelitiska 1,189 808, den mabomedanska 2,320,810; Lamas dyrkare voro 490 692 och andra hedningar 463,130. Under nämnde års lopp upptogos till den grekiska läran från romersk-katholska 1473, från den armeniarsk-gregorianska 44. från den protestantiska 2703 individer. Blend ickekristna omvändes till kristendomen: judsr 4882 (deraf till grekiske läran 4787, till romersk-katbol ska 66, till protestantiska 29), mahomedader 847 (ieraf till grekiska läran 828, till romersk-ka holske 1, till armeniansk-gregorianska 48), hedningar 1150 (alla till grekiska läran). Af de kristna trosbekän narne öfvergingo: från protesiantismen tiil romerskketbolska läran 3 och från den sednere till den förra 47 personer. Med föranledande af den vid inrikesminisitren på nådig befellning utarbetade historik öfver de främmande trosbekännelsernas i Ryssland uppkomst och utveckling, äfvensom öfver de angå ende desamma emanerade legstidganden och vidtagna åtgärder, har msn ansett för ändamålet pyttig att till de vestra guvernementerna beordra en :jansteman, för att på ort och stälie taga kännedom om den htinska kyrkans tillstånd och för att ur de lo kala klostersrkiveraa och bibliotekerna inberta hi storlska upplysninger. Dessa forskningar, som på ett fulikomligen tillfredsställande sätt blifvit verkställda, hafva riktat oftacnämnde, under hancdläggning varande, historik med en betydlig mängd vig tiga och intressanta uppiy-pingar. (P. T.) — Enligt en uppgift i Journal des Debats stiger antalet af de byggnader som staden Paris under de tvenne sednaste åren låtit expropriera och sedrifrva, dels för allmänna sucdhetens skull, dels för att försköna stader, till 323, för hvilta cgarce erhållit en summa ef omkring 29 mill. frarcs. Det är i syonerbet förlängandet af Rue Rivoli och nedrifvandet af de byggnader som omgifvit Louvren och Hotel de Ville, som varit dyra. De red:ifna bygg aäde:na hade varit bebodda af omkring 135000 per soner. — John James Audubon, en uimärkt ornitolog, ber nyligen sflidit i trakten af N:wio:k. ROTE SEESESREAE EE BEE a es ref, ROSA