å!edes icke räkna på de-ses understöd, de vafva ingen utsigt att vinna majoritet, allt leras tal är endast — tal. DIsraeli gret med mycken konst på Babyons ruiner, d. v. s. på junker-herrlighetens uiner; förpaktarne, som hittills icke vetat något deraf, skola genom hans tal erfara, att le äro de olyckligaste cch mest misshandlade varelser på jorden. Dev är sorgligt, aut en man med dIsraelis talanger blifvit genom insångna partiförbindelser bragt derhän att uppräda såsom advokat för en sak, på hvilken han sjelf så föga tror. D-n bogåfvade skalden förfäktar nu tydligen andra personers egen nytta. Han har förspillt sina anspråk på alt räknas bland sitt folks välgörare, men deremot fullkomlig! qvalificerat sig såsom helersledamot af ett junkerparlament. I första början af bans tal fiona vi ett piagiat al br von Bölow Cummerow: att, i fall brödet biefve slut, så skulle hela verlden svälta ihjäl; följaktligen måste åkerbruket förtjera särskildt bebjertande. Här anser man det icke mödan värdt att vederlägga sådana absurditeter genom mo!exempel, 1. ex.: att om ingen ved mera blefve buggen, ingen ock mera sydd, så finge hela serlden frysa ihjil. Hvarje barn känner bär nationabkonomiens grundbegrepp; endast de stora gdsegarne sakna insigt häri, äfvensom br dIsmeli, då han talar. Godsäögarne äro nu bär åkerbrukande industriidkare, icke mer några seigueurer, som hafva privilegium att tömma annat folks fickor, antingen genom det ädia roffarebandtverket eller genom lagar, som de sjelfva efter behof tillskapat. Om en insolveni köpman eller fabrikant inför domstolen ville urskuld: sig dermed att han börjat med för litet, skulle man icke egna bonom någon enda tår af nedlidande eller något statsunderstöd, utan sända honom till arbetshuset såsom vårdslös gäldenär. En junker deremot, som med ringa medel köpt ett stort gods eiler har mottagit det med bög inteckning, fordrar här spanmålstullar, räntefria låp, skattelindring o. s. v. Den enge!ska allmänheten, som under långvarig strid alskakat dessa gamla fjettrar cch fördomar och med klart medvetande antagit den fria handeins och den fria verksambetens system, låter icke mer dåra sig genom dylika sofisterier.x