Aftonbladet – 27 februari 1851, sida 1

HOLLÄNDSKA SPÖKERIER, : NOVELL AF ÅDOLF RIDDARE AF TSCHABUSCHNIGG: Ii bearbetning från tyskan. På den iden då blomsterhandeln i Holland ävnu var i mycket flor, lefde i Eaarlem en köpman, på hvars stora handeiskontor det nästan uteslutande var fråga om tu!panlökar, tuberoser, ranunkler och andra granna blomsterväxter. Han egde flera stora, ofsptliga magasiner, hvaruti löker, frön och blomsterrötter i snygga säckar lågo uppstaplade till salu. 1 bans blomsterträdgårdar växte oräkneliga blom mor. Hsn utrustade egna skepp till Goda Hoppsudder, för att derifrån hemta och för hans räkning allena hemföra nya slag och afarter af de mest omtyckta bland dessa Floras barn. Så vil medfödd böjelse, som tacksamhet mot försynen fästade honom vid blomsterhandeln, för horom det eangenämaste och indrägtigasie af alla yrkcen. Han hade en gång, då han ännu var en fetitig handelsbetjent; i sin husbondes ärender företagit en lång sjöresa och bade dervid blifvit af lyckan nog gynnad, för att till Haarlem kunna aldra först bemföra de båda sedan så vidt berömda löksrne, som fingo benpämningen Amirel Enkbuisen och Amiral Liefkensboeks. Detta lyckliga fynd tillskyndade honom, den unge bandelsbetjenten, en betydlig pemningebelöning, hvarmed han började en handel: på egen härd. . Iaom förloppet af några få år hade han dförvärfvat en ansenlig förmögenhaet och var innehafvare af den betydligaste . blomsterhandel i-bela Holland. Han verr en bland de få utkorade i lilvet, för hvilkay, med högst få undantag, alla företag lyckas. För den holländske köpmannen voro dessa undantag endast två: i det han omöjligen. lyckades uppdrifya en välluktande tulpan och i sitt äktenskap icke hugnades. med någon manlig arivinge till sina stora. rikedomar. För den sednare motgången gjorde dock hans