Aftonbladet – 27 februari 1851, sida 1

tapeter från Arras; dyrbara mattor betäckte alla golfven och förstugans siengolf uttsirades bvsrje deg med rosor af sand i olika förger. Dervid så.ste såväl frömmande som husfolket ficna sig uti att på en smal strimma, liksom på er farlig brygga, framskrida öfver det brokiga sindbafvet, och ve den, som under vandringen förlorade jemnvigten cch hvars fotspår bide rubbat sandsiraterna. Porten var ailtid stängd och så snart det ringdes på klocksträngenv, visade sig en gammal piga, enkom stadd till detta slags befaitning. Hon ber i banden en borste cch en trasa, -vsrmed hen afputsede den sukommande: skooa samt aftog Lonom kappa, käpp och allt, som möjligen skulle kucna stöta emot eiler förorsela någon rubbning. Först då Ilef han, ander p:gans ångestfalla mönstrande, infö d i eti oanserligt bvardegsrum, som var frun i buset ensamt förbebållet och der hon gemenI gon hade sina smärse slidagsbestyr. Til de ivparför belägna praktrummen, hvilka, utom vid särde!es högtidliga tiltällen, beträddes endast af städande och skusavde pigor, var den främmande knapp:st en blick förunnsd. Ea bög länstel framsaties nu åt dem främminde midt för cen talure t, hvergå fru Ham;:erhock sjelf satt, och helst såg den goda damen ait gästen intet ögonblicex, förrän vid sortgåendet, lemnide der honom anvista plater, på det att logen af de i rummet befintiga caberna måtte komira i cordning. Biot ett per gånger om ået gjorda hon stort kelse, få det icke fertades läcke heter i met och dryck, mea Cer orduivg och regel icxe mindre iakttogs. Rä ternas entsl och föjd efter hsarsndra var på det nogaste bestämd; åt hvarje fat, likso:a åt hvarje gäst, var en oföänderlig plets anvisad. På feststälda stunder utbregies ett por skålar, beledie af så och så många trumpet tötar, och eit visst kockslig uppsteg man, stelt och f osig till tridså: dspasijor gerna, för a t der förtåra dleserten. ken om nigou al tästerna var nog olycklig ut förorsaka någon cordrning, såsom att slå