Aftonbladet – 26 februari 1851, sida 3

IGUE, RUPPSLSpULSG! Ut, GStdURUVUTIHU BaRUVil jOfDiBUCISCU mellan den elektriska machinen och glaskärlet med lvattnet. Min uppmärksambet riktades derföre hufIvudsakligen på den elektromagnetiska machinen. Jag iyfie den helt och hålle: från bordet och såg ett nvarken rör eller trådar eller något annat metalliskt limne förenade den med kärlet. Jag stäillde nu åter nachinen på bordet, vända bjulet och frambragte gas, på samma fält och med samma framgång som år Paine gjort. He: Ames och hr Mernick gjorde letsamma och vi öfverttgede oss fullkomligt at: vattrets sönderdelnirg åstadkoms genom elsktriciteten 7ån den elektromegvetiska machicen ech icke ge:OM bågontiag annat. För att förneka detta måste 1 förneka iaktt2gelserna med våra egna sinren. Gasen frambregtes också tusen, ja tiotussn gånger nas:igare än vi nånsin sett ska med en dgylik appaat. Likaså erhöllo vi den mest positiva öfvertyselse, att gasen, efter att ha gåt igenom terpentien, gaf ett strålande ljus. Gasen syntes vara vär ses; men he Pana sade att cruru has kallade den vätgas, så vore den dock olika med vanlig vät. jas. Jag frågada hr Paine hvarföra han efbröt den Vasitira polen genom glaset med vatten, hvarföre an askurit demna ledninrg och nedsinkit ändarne i vattnet. Harz sade att om han icke gjorde detta, så Iskulle såväl syre som väte frambringas; men genom 1sns inrättniog erhölls blott vätgas. Nigon syrgas syntes verkligen icke utveckla sig. Hvyzad betriffar den qvantiteten af terpentin, som vid gasens genomträngende måtte konsumeras, så var det oss emöj!igt att bestämma den under loppsat if en timme, hvarunder vi frambragte och förbrände see. Hr Paine påstår att gasenjicke upptiger något tol, utan blott undergår en kata!ys då den passerar senom terpentinen, så att genom metihoden icke hel: er någon minskniog af terpentin uppstår. Några 1errar med stort anstende i Worcester hade få dager före vårt besök köpt en liten qvantitet terpenin, noga mätt densamma och medtagit den till br Paine. De hsde låtit den gas, som de i flere timmar frambragte med tre rader magneter, gå derigosom och dermed vpplyst hela huset Vid slutet af försöket hade de åter mätt terpentinen och funnit tt blott så mycket som en tesked saknades, eller ungefär så mycket tom genom afdunstning och hällning ur ena kärlet i det andra kunnat för!oras.n Utgifvaren af Sc:ontific Americsn, yttrar följande ingående förklaringen af denna underbara upptöckt: Det är hitintills allmänt anteget att vatten är en tropp, sammansatt af två enkla ämnem, syre och säte. Den af br Paine enligt uppgift gjorda uppäckten skulle bevisa, att vatten icke beestår af dessa oåda gaser, eller, som he Paine säger, attt vatten består sf en gas och positiv elektricitet, ooch att donna samma gas, förenad med negstiv elektriccitet, är vitses. Möjligheten att förvandla vätges; förmedelst fensammas ledning genom terpentin, så ait den vid örbränning gifver ett strålande ljus, synes vera otvifselaktigt. Hr Nasmyh jitrade vid en samma mest af PBritish Associsation, att ham tredde, ati var sn metall, men vi hafva aldrig hört den ta 1 u -ela3 att väte vore en sådan Denna sedaare mening är emellertid ippställd af sp emorikaa d:r Forster cch meddelad ovannämnde .ournal. Sedan ban först berättat om sna äfvenleies lyckade försök med väte och terpenin, yitrade nan den meningen all väte vore en yttrst flyktig nela!l. Vi äro visserligen ännu jexei stind av terföra det i fast eller droppform, mer dess; keniska förhällande till många andra kropmar är genka Jikt ardra metallers och det ersätterofia meteler. D:r Forster anteger nu, att vätgasens metallika energi vickes genom dess; pesserande genom .erpen io, och att metellångans häftiga uppglödgarda Tarsbriagar det strålande ljuset. Det är vid hela denna ssk högst anmärkningsvärdt utt iagen tänkt på att noga k-miskt undersöka såväl det qvarblifvende vattaet som terpentinen, seden vätgasen gått igenom, ehuru man bör kuuca enaga att detta måste vara första steget att med fremsång genomtränga det mörker, som hvilar öfver ssken. — SÄLLSAM SMITTA. I en fabrik i Lyon, der nigra och sextio qvinnor arbeta, anfölls en ibland iem nyligen af korvulsioner. Hennes kamrater skyrdade att bistå henne, men hastigt anfölls en :nnan af ssmma åkomma, derpå ea tredja, dercf er io, och slutitgen lågo tjuzo på galfset, alla sanslösa ch i ryckningar. Verkmäistaren skyndade då att visa ut de ärnu friska, hvilka efter utseende blott rärigenom räddades från den besynnperliza sni:cn, — Händelsen erinrar om da beryktade heliga spasnerna i förra seklet blad de så kallade konyvus:oaärerna på Seinte Mådsrds kyrkogård i Peris, och ;m lisarespasmerna för några år sedan i Smälaro. — Boerhavre bar antecknat en motsvarande föreseelse under sin praktik vid sjukhuset i Leyden. I sn sjuksal lör fruntimmer utbröt konvulsionssmittsn 20 gång på det sätter, att då en sjuk blifvit anfelen deref, alla grannsrne i de närmaste sängerne fiogo samma åkommor; och utan att någo medel kuade hindra det, hade anfallet snart spridt sig krtirg nela salen. När krisen var öfver, men en af sjukingarae bagynte på nytt, grep Boerhsve till ett heroiskt preseivatif: han lät inbära några brännjan och glödga dem, samt tillkänvagaf att det enda borenedel han kände mot denna sjukdom vore brännirp, avilket han ärnade nu försöka. Smittan spridde sig sedan icke vida:e, och när den på nytt angripza kom till sans igen, blef äfven hon sedermera fri rån åorfall. — BLODFÖRNYELSE. I en by nära Grenobie har åter en barnsängshustru blifvit, medelet så kal:ad transfusion du sang, räddad från att omkgomma genom blodflöde. H n var redan i ettskendödt tillsrånd, då doktor Marmonier från Domöne ulikallsdes. Han beslöt skaffa henne ny blod, och :n bandflicka vid nemn Fegnost, fån grarnsk:petr, ät åderlåta sig för detta behof. Medlet lyckades; den sjuka visade snart lifstecken och sars, samt kl f sedermera innan kort fulikomligt återställd till helsx och styrka. — ÖFANTLIGA ÄGG. I åtskilliga tidningsartilslar her berättats om upptäckten af några öga, så stors, stt de icke kunst häriöra från något hittils sändt fågelstögte. En fransk sjöksp:en, Abadie, h2:e förlidet år sett skal af sådsna ägg begsgnas på vadsgaskar till kärl, och bans berättelser derom förapledie r:r Malavois, nybyggare på ön Reunion, att efterforska förhållandet, hvervid hanlyckades erhålla 3 dylika ögg, två hela och ett sönderslaget, jate några ben af den fågelart, som värpt de:sa äfg. Hen hemsärde fyndet till Paris, der det förevisades vid Vetenskapsekademiens sammanträde i slatet sf Janusri, genom Geoffroy S:t Hiilsire. Denan zoolog förklerede att han vid granskaving ef såI ägg som ben, funnit dem tillhöra eett förut c:ndt sligte, för hvilket hen förellog ramnat Epicrnis sisom vetenskaplig benämninng. Ägg:n voro ovala, och för att gifra ett begreppp om deres sorlek i jemaförelise med andra, lemnaada han neiopstievde öfversigt ef mätter, i meter,, på ägg af lägtena Epiornis, Struts och Höns. a eiametern 0,32 0.1 C 037 Minsia d:0 0.22 0,133 00413 Största omkratsen 083 046 016 Minsta d:o 0,74 0423 0,14 mden, i kubikmeter 0.008113 0 001327 0 00003 — Om man fir antaga sanningen af den filoofens yttrande, som sade, att desto mind:e menni