Aftonbladet – 24 februari 1851, sida 3

hemmgvarande, böra. erlägga !, procent. för deras i axering bestämda inkomst. 40:0 Alla personer i öfrigt å stad och land, som erlägga bavillning efter 2:dra artikeln, böra, för deras. befattning eller. rörelse, erlägga till presterskapet . af den bevillning, som desse, enligt nämnde artikel, betala till staten. 41:0 Innehafvare af karaktersfullmakter, utan innebafd eller åtföljande. tjenstgöringsskyldighet eller löna, böra erlägga från 2 till 40 rdr fgs årligen till klerici-fonden. 49:0 Alla som idka bränvinsbränning eller dess förädling på ett eller annet sätt, eller erhållit privileglum på tillverkning. ef så kallad priessgäst medelst bränvinsbränningsapparater, böra emlägga minst en skilling för hvarje riksdaler som af bränvinsbränningsidkaren betalas i skatt för dess bränvinsbränningsrättighet; och 43:o Värdsbusidkare och krögare böra betala från 6 till 20 rdr rgs-årligen till presterskapet för deras rörelse. Visserligen komma åtskilliga afgifter att utgå af personer och näriagar m. m., soar icke förut erlagt något till presternas aflöning; men j:g har ansett billigheten fordra, att den ena näriogen icke mera in den andra, dena ena personen, icke mera än. den andra, bör vara befriad från en ringa afgift till reigionsvårdarne, då alla uten undantag åtnjuta deras undervisnicg och tröst. Genom denna förändring bör man hoppas och pretendera, att ett: innerligaro och kärleksfullars samband mellan lärare och åhörare bör uppstå, sedan dessa i ekonomiskt afssende hafva intet.med hvarandra att göra, hvilket förbål!tande ännu innerligare bör befästas, då man. förr eller sednare vågar tro, att en förändring af presternas politiska, otillbörliga makt, tilll en annan starkare och skösare, grundad på follkets Kärlek, aktning och förtroende, ken tillvägabrringss. Da onda personer, som blifvit fritagna från: annan skatt än dena personliga, äro embetsoch tjenstemän, hvilka måhända blligtvis borde erlägga. någon ringa procent af deras årliga lön, och hvarom höglofl. utskouet eller den framdeles möjligen blifvande kommitten som hårefter kommer att förordas, kan beluta; men som dessa embetsoch tjänstemän också hefva lön af staten, i likhet med hvad här blifvit öreslaget att presterna bkola erhålla, så har jag icke ansett lämpligt, att staten skulls ätertaga ur jen ena handen hvad den gifvit i den andra. M d anledning af föreståarde är till närmare öfversigt uppgjord efterskrifne Kalkyl öfver statens inkomster och utgifter til årlig sflöning åt pastorer och korcmivistrar i ricet: Inkomster: 4. Pestorers cch komministrars boställen, utgörande 2,023 hela mantal, som anses gifvaärlig inkomst åa 600.rdr . . s 4,213,800. 2, 63,717 hela mantal erlägga i medelal å 50 rdr pr-bemman . . . . .. 4,914,510. 3. Mjöloch sågqvarnar . . . . . . -:59,500. 4. Festighetsvärdet å h.s och jord i nikets städer-upptages till 400 milliomer å !20 PrOCeDt. so ss oo 59,000. 5. Fabriker, verk och inrättningar. an:sses böra erlägga . oo ; 25,000. 6.Alla å landet och städernas grund söär-: skildt anlagda lägenheter etc. . .. . 5,0007. Kronotiondsa och vederlag cirka 40,0000 tuöonor å 44-rdr. , 410.000. 8. Personliga afgiften å 1,700,000 personer å 36 sk. . . .4,2735,000-. 19. Kepitalister, bandlande cch handtverkare m. fl. -erlägga !. procent af bebållen inkomst, upptages till. . . . 50,006. 10. Alla andra personers afgilt å sted eller land, som betala bevillnirg. efier 92:dra eriikeln, anses. uppså till. . . —43,000. -J44. Ionehafvara fkarsktersfullmakter uttan j lön, cirka so so so so ss a ev KR 5,000. 49. Afgif: för bränvinsbräcniogs idkandie. —24,875. 143, Värdshusidkare-och krögare . . .. . 40,000. —MMMM—— A k Rgs rrår 4,751,685. Utgifter : 248 pesto er i 4:sta klassen då 4000 rrdz 872,0000. 606 d:o i 2:åra klassen å 3000 Får so so so os vo ov 1,848,0(00. 406 d:o i 3:dje klarsen å 2000 FÖTr s ss ss s s 812,000. 23 d.outan klassberäkning å 4500 rår ss ss sv sv vs 37,500. 112355 pastorer. 400 Eomministrar i 4:sia klassen å 4900 Får so so so se so s -480,0060. 600 d:o i 2:d a klassen å 900 E40 000: 4 090,000. 2009 komministrar. Efter denna kalkyl skulla således årliga öfverskottet blifva . . . . 492,185. Ras rdr 4 754,685. Eburu inkomsterna i förestående Cacul, I afseenge på de mindre obestämde posterne, bordt. beräknas kögre, så her jag likväl. upptagit dem s3 lågt, att tillgångarne böra blifva mera än tiliräckliga. — Debe:eringen och:uppbörden bör verkställas i likhet med öfriga krzoneutskylder och redovisas till Riksgäldskontoretzom förvaltar medien och rfedogör för desemma under namn af Clerecie Statens Fond. Denna fond för ej anvärd:s till något annat än det bes ämda ändamålet. Dess granskning best mes af Rikets Ständer, hvi ka äfven begtöön minskning i debiteringen kan ga um I bön delse fondens riedel genom Vrökniag skulle Medsil va sådant. Att minskning i sfeifterna bör kunna -ke, kan med säkerhet beräknas, då, vid en framtida reglering af pestoraterne, då en möngd sådane af 2e smärre böra sammänslås till ett färre antal. Inom: Erkes:iftet, Skara, Strängnes, Wisby med fle:e stift, befinzes ex mängd pastorater som hestå endist af 60, 40, ja, till och m:d under 30 hels hemman. Månno icke en psstors tid medgifver att u!an ansträngning vårda em dubbelt si stor församling som dessa smärre ombämnde? I flera församliogar fianes blot en kyrka, men 2:ne ordinerie prester; då deremot i andra församlinger finnas 3 å 4 kyrkor, men blott en ordinarie prest, hvarföve en regloring äfven i detta afseerde är af nöden påkallad, Som detta försleg till förändring af preslerskapets slöning är af en så genomgripande art, alt en srundligare undersökning och beräkniog, än den af mig kunnat ästadskommas med de fårre upplysninIgar och den -korta tid, gom jag ägt att disporera, bör verkställas, så får jag ytterligare vördsamt föreslå, ait, i händelse detta förslag till sin grundprincip gillas, Högl. Utskottet täcktes: hos Korg. Maj:t i anderdånighet hemställa, att. en Commiuea-blefve vald som på dessa eller i dylik syftning befintliga grunder uarbetade ett fullständigt. deialjeradt. förslag, som funde vinna, Riksförsamlingens sympaii och der anteges; samt dessutom föregå: att vid hvarje ny tillsättning ef hvad sorts pastorat som helst, elder komministerbefattning, den utnimnde prestjmennea måtte tilförbindas att antaga de lönevilkor som af ett eådan: förslag komma att bestämmas. Stockhom I Januari 1854. H a De sh