åsom opinionen påstått, gifvit anledning till rättvisa vid utnämningar, och har alltid gifvit nledning till misstanka, emedan den gör det oterande kollegiets omdöme fullkomligt otillörlitligt. Den orimlighet, hvarom vi tale, är ust den, att då någon speciminerar för ämreslärareplats vid elemeniarläroverk, just den verson för tillfället der saknas, som skulle vara len enda rätt kompetente att bedöma profvet, medan det jemntupp är den bortgångmes plats, som speciminanten söker. Finnes likväl en kompetent domare på stället, så är detta en en tillfällighet. Profvet består af dessa tre delar; specimen, rentilation och examinering. Specimen ärlärlomsprof, och såsom sådant, helst ipgen kometent domare i ämnet kan med säkerhet anagas finnas vid elementarläroverket, ett akalemiskt prof. Ventilationen är dels lärdoms;rof, dels ett prof på dialeitisk skicklighet; nen som den dialektiska skickligheten ej kan bedömas utan grundlig insigt i ämnet, det är, återigen, lärdom, så synes också ventilationen vara ett akademiskt prof, hvarvid befrielse från latinska språket är nödvändig, om man vill undvika charlataneri. Examineriogem slutligen, vilken, åtminstone här och der, förekommit åsom undervisning (föredrag, föreläsning) och xaminering tillika, är också mychet nära belägted med lärdomsprofvet. Alltså, på hvilken ida som he!st vi vilja betrskta profvet, synes let icke vara riktigt och ändamålsenligt att förlögga detsamma vil elementarlläroverket. Profvet gäller lårdomen och uadervismingsskickligheten. Den förra är akademien mest komoetent att bedöma, den sednare ett medagogiskt seminarium, hvers behöflighet skall göra sig alltmera gällande, och hvarti!l vederbörande väl slutligen skola nödgas taga sin tillflykt, hvilka verkliga eller föregifna binder för ett sådants inrättande än måtte möta. Den erinran, vi här tillåtit oss, torde ej vara obefogad, för att döma af vissa företeelser der och hvar. Den uppmärksamme betraktaren har funnit, att man på mera än ett ställe begagnat sig af bokstofven, så vidt möjligt varit, för att gifva cirkuläret den tolkning, som bäst öfverepsstämmar med den gamla andan. Att prelater och konsistorier med oblidt sirne underkastat sig det kong! cirkulärets föreskrifter, och för reformen icke gjort mera, än hbvartill de funnit sig nödgade af bokstafven, derpå tyckas ej exempel saknats. Och att de konservativa stitsoch skolchefer, som funnit sig nödgade att göra några steg framåt till förändringar och förbättringar, äfven äro reaktiomärt sinnade, det kan men antaga utan fruktan fflör misstag. Skoans fält ligger teg om teg mecd det politiska, detta märka prelaterna, och Ihvad de vilja med stater, det vilja de ock med skolan. Hvem går i borgen för, att ejj prelaterna hoppas på och arbeta för återställamdet af gymnasierna, dessa på ungdomens vettgirighet och verldsförbättringslust oskadligt verkande prestbildningsanstalter. Huru allvarsam regeringens mening är med skolreformen, med hvilken kraft och bestämdbet den tänker reglera och befästa sitt påbörjade verk, hvartill först och främst hörer förordnandet om sökandes specimina och lärares tillsättning, det kommer att visa sig i den nya skollag, som förväntas. Hvad åter särskildt beträffar, ett elt slags specimen i latinet ännu i dog sättes i förening med specimina i hvilka ämnen som helst, så kan denna orimlighet borttagas genom den enkla förk!sringen i regeringens sida, att den i cirkuläret gjorda Ibänvisningen till skollagen rörande pröfningen af sökandes lärareskicklighet naturligtvis ej afs:tt en vidsträcktare tillämpning ef i skollageu hit hörande stadgande, än som öfverensstämmer med rörnuft och reson. Rättandet af detta påfallande missbruk å konsistoriernas sida af ecirkulärförfatterens sannolikt af humanitet förantedda obestämdhet i uttrycket förväntar man af en upplyst ecklesiastikministers vaksamhet och decision. Intressant kunde det vara att veta, buruvida hittills skett eller kommer att ske, att en konsistorie!l lärareutnämning, som grundats på beräknivg af betyg i ett ämne, hvari den utnämnde icke kommer att undervisa, i bändelse af underdånigt klagomål blir stadföstad af konungen. R. SÄTTER ÅNGSocH POLISSAKER.