Aftonbladet – 18 februari 1851, sida 3

— Till red. har inkommit en klagan öfver ågon postmästares i landsorten nog stora näighet att beräkna sig arfvode för brefs utlemrande; men insändaren har icke velat utsätta am hvilket postkontor hans klagomål handlar. nsändarens anmärkningar synas i alla afseenlen på goda skäl grundade och förtjenta att ,ehjertas: Med anledning af herr grosshandlaren Murens väckta motion i afseende på postporto, så frågas om j i sammanhang härmed en reform kunde tillvägaringas mot postmästares rätt att efter godtycke bekatta de brefvexlande för brefvens utlemnande från vostkontoren. Det är icke nog att man betalar postvaktmästaren för uttagandet och kringbärandet ef yrefven, utan vid årets slut erhålles räkning ifrån vostmästaren från 2 rdr till 8 rår bko och till och ned mera, för det ban tillåtit sin vaktmästare utaga dem. Insändaren häraf känner personer som vögst erhålla 24 bref om året, och om man då sammanlägger brefbärarens och postmästarens arfvoden, tillhopa 4 rdr bko,så koster hvarje bref man erhåljer 8 sk. bko ellar nära dubbelt för afsändandet a! ett lika antal. År korrespondencen större, så på lägger postmästaren i samma mån ett större arfvode. Vägrar man att till postmästaren betala hans sjellbestämda arfvode, så erhåller man sina bref icke på annat sätt, än att man först måste genomläsa postkartorna för att kunna uppgifva brefveis nummer Nu frågas: kan hvar och en person, som kan vänts sig ett bref, för bvarje postdag infinna sig på postkontoret och genomse kartorne? Nej, ingens tid til låter detta. Då nu ej heller postmästaren våga: emottaga fullmakt af de korresponderande att uttage deras bref, af fruktan att blifva skiljd från sin befottning, så återstår intet annat än att betala de postmästarearfvode som han kan fiana för godt at: stipulora. Insändaren känner icke huruvida en postmästare som går tillväga på anförde sätt handlar lagenligt eller icke. I förra fallet tror insändarer att saken kunde bjelpas, om postmästarne ilades at! till postvaktmästaren utlemna de korrespondenter: bref som till honom erlägga brefbärarearfvode. D: korrespondenter deremot, som sjelfva eller genom ombud infunne sig på postkontoret och efterfrågade bref, borde utan kartläsning erhålla dem, emot ep afgift af t. ex. 1 sk. för hvarje bref, ehuru väl detta icke för postmästaren medförde större besvär än att utlemna brefven efter nummer, hvartill han är skyldig, utan all ersättnieg. Skulle nu uppgifae sätt befinnas odugligt, och intet bättre kunna uppgifvas till förekommande af postmästares sätt att beskatte de korresponderande, så vill insändaren föreslå de brefvexlande i hvarje stad, der en dylik beskattning eger rum, att förena sig om en person som uttogs deras bref, och denna skulle troligen anse sig fullt ersatt för sin möda, om han erhölle i arfvode hbälften af hvad nu postmästaren och dess vaktmästare uppbära tillsammans. Insändaren häraf hoppas, att redaktionen af Aftonbladet hvilken tillförne icke haft någon möde ospard, då det varit fråga om att gagna det elmänna, äfven nu, måtte genom intsgandet af ofvan stående, fästa vederbörandes uppmärksamhet på et: förhållande, som iagålunda är ibland de minst menliga för de korresponderande. X. Y. Z. En