Aftonbladet – 17 februari 1851, sida 3

OO AEA ES 3 BESASTR SE BUBILUVS, KR CE BISEES AIPERSERRASISUSA just vid denra ritsdeg bort låta sig angeläget Vara rätta de fel, en föregående låtis komma sig till last Af David Andersson från Hallands län: Då jag går att reservera mig emot det oförvän tade beslut, hvartill utskottets majoritet i devng fråga kommit, borde jag kunna hoppas, att icke be höfva åter upprepa alla de månvgfaldiga skäl, som göra detta beslut orättvist och förkestigt. De hafe: blifvit temligen fullständigt meddelade i min vörd samma motion; de hafva seden mer än bunrdra å) blifvit förebriogade inom rikssiå:den, och landet: örvaltningsmyndigheter samt regering; de hifva re jan 1756 frarskallat en Konungs och S änders gnenssmma förklaring, att Hillands utsockne fråälse hemman (på grund af det med provinsen år 4726 afslutade, samt 8f Kongl. Msj:t år 4739 stacfåstad: kontrakt, hvari endast kronooch krono:katte bem: J man åledes båtsmansroteringen), skulle då och fö framtiden bibehållas vid utskrifnipgs-penningars ut görande i stöliet för rotsring; de bafva Dbiifvit so Regering och Ständer erkända, då, sedan dessa ut skrifningspennivgar i öfver ö0 år utgått, befriels för deras erläggande först egde rum under krige: 1208 och 4809, då landtvärn och vargeriog uppsattes, och sedan extra roteringsmanskap, åt: 4811: de hafva högtidligt erkänts af Rikets Ständer, då Siänderna 1812 förklarade: att, som all frihet från atskrifnicg upphört, genom den af Konung och Sänder nu vidtagna förändring i utskrifoingesätte: för det allmänna beväringsmanskspet, samt all oroterad jord derefter komme att extra roteras ifrågavarande utskrifpingspenningar borde upphöra, och således icko vidare bland stetsverkets inkomster Jupptagas,, e:t beslut, som ock genom Korg!. Brefvet den 25 Mej 1813 sadfästades och förordnades; de bafva vidare godkänts, då Rikets Ständer i dera: skrifvelse till Kongl. Mej:t af den 141 Maj 4815 yr: kade, patt i fall sådane utskrifningspenniogar för år 1812, och den derefter förflutna tid: blifvit uppburua, de skulle vederbörande återställa, samt beftielsen från utskrifningspenningarnes utgörande medde igs;; de hafva erkänts genom Rikets Stånders skrif velse den 43 Februari 4841, och hemmanen blifvi örklarade icke skyldige et utgöra ordinarie rotering;; och ännu i denna sind vissr den gälande I bevillningsförordningen i g 92, an för utsockn: Ifrä!sebemman i Halland betelas en serskild bevillning med 3 rdr 41 ck., såsom motsvarande den ränta bvilken eljest skulle utgöras i rustningspersedlar hvilket ytterligare visar, att dessa hemman aldrig bordt anses ordinarie rotering underkastade. Deremot är och förbli fver det en osannfärdig I framställving, att den år 4810 beslutade och af K. IMaj:t fastställda extra vroteringsskyldigheten biov Iskulle angå den så bellade pprivilegierade jorder,. Detta ord finres ej hvarken i 48140 års beslut elle: 1811 års förordning om den då oroterade jorden: extra roterande; och om äfven så vore, att endas privilegierad jord skulle vara derefter från ordinarie rotering befrisd cch extra rotering underkastad så är det till cch med en orättvisa, evt ulsockneIfrälse kunnat i detta afseende såsom icke privileIgiersd enses, emedan den frihet, som 40 af Rid Iderskape:s och Adelcs privilegier år 4793 erkänner för denna slags jord, billigtvis bör af den åtnjutas läfven sedan den genom i !sg tillåtne köpeafhandlinIgar övergått i ofrälsemäns händer. Då man likväl, såväl vid förra iksdagen, som äf ven nu, ser dessa förhållanden vanställda, för avi gels försvara den godtyckliga åtgörd, hvarigenom regeringsmakten rubbat alla föregående Regeringars och Ständers gemensamma beslut, angående desst hemrman, dels anskeffa mera penningar lill försvarsJarssgen, som aldrig kunna blifva tillräckliga, och Iför hvilkas fyllande allmänt väl och enskild rätt synas ämnade att uppoffras, nödgas jag ännu en gån fästa riksståndens uppmärksamhet på detsa mång: och ovedersägliga stäl. Jeg gör det utan hopp ati Ikunna rädda, så att säga, en hel provins (ty här är fråga om ölver 4100 bemmean) fr n en claglig be Iskattning; ty jag vet, att man i denna tid och från vissa båll icke gör afceende hvarken på J)idandet eller missnöjet, blott man kan under och genom tön ding och splittring uppnå sitt mål. Men jig sö: det för att underställa . den allmänna käpslan och rätltsbegreppet, hvart det skall leda, om, på dette sätt, ingerting i sersbället blir heligt. Vi hafva vid Isista riksdeg sett, huru, seden de två stånd, som denna beskaitring cgentligen rörde, n:mligen Adeln och Bondestår det, yrkat på helgden sf fordns Konurgars och Stärders beslut, Presteoch Borgarestånden pålagt utsovkne frälset den deremot stridande beskattningen, genom en till och med uten legj ; i . lig form tillkomm-n voterirg i Förstärkt utskou.j Vi hafva sett på det viset icke Riksståndens pluralitet, u!an en tillfällig omröstring agöra frågen om en Dy roteringsbörda, hvilken 80 Regeringsformen) uttryckligen säger icke må kunna; ålägrsas, utan Ko npungs och Ständers gemensamma beslut. Jag vill blott ställa till de värda Riksstånden den frågan bvar då gränsen skall blifva för folkets lidande, om man på detta sätt skall, liksom af skadeglädje, stånd mot stånd, klass mot klass, söka nedtrycka hysrannan; cch jeg tror mig, med anledniog af diskussioren inom det högvördiga Presteståndet vid str riksdagen i denra föåga. böra yttra den öfveriygel so, att likkom msn dä bebandlade den utan afreen de på regerings och riksdegsbesluts he!gd och grund lsgens anda, kan den stund komma, då de andra stånden på samma sätt behandla Presterskapets lö neoch skatteförhållanden; lembende i öfrigt åt Borgarestindets rättskänsa att vid derna angelägenhet afgörande ådegalägga buruvida det säkert tillräckligt utvecklede begreppet om det rättsenliga i Hal ländska utsockne frälsejordens befrielse från ordins: rie roteriog äfven nu skall vika för liknöjdbeten om den jordbrukande befolkningens bördor.n Af Måns Månsson i Calmare län: Af slla ju:ister, ella domere kar den, enligt svensk lag välgru? deda principen gjort sig gällande, att om en fråga synes otydlig och outradd, bör der utredas innan dom fäl!es; äro å båda sidor lisa be vis, gälle den främst, com svaranden fris; ty domaren äger heidie att befria än fälla; i öfverensstömmande med detta helsost mma legstadgande ha Ster ges jurister hitintills döm; men bögofl. S:atsuskottets majoritet tyckes beträda en helt motsatt bana. Sivil en del af de utmärkt skickliga jurister, bvilka uti öfverliggniogarne deltogo, som ock en del af de öfrige ledsmöterre inom utskottet yttrade utan fö behåll, att man hade fulit ut lika skäl att befria Hallands utsockne frälsehemman för ordinsrie rote ring, som man bada skäl att påligga dem någon ordinarie rotering; ellt detia oaktsdt fällde de rättslärde den dom, att Helländska utsockne frälsebem rean böra betala ordinarie rotering. På hvsd grund? Jo, på den grund, att Rikets Ständer wid förlider riksdog grundat sitt beslut på en enskild mans Ieservatios: på sådent satt tydas lagarna nu då det är fråga om att hålla privilegier i belgd, bvilkt tillhöra Hallends menigheter; häraf ser man att den principen gör sig gällende än i dag, ait det är per sonen som skall tillegnas privilegier och icks jorden, Skulle detta Statsutskottets beslut viona Rikets Ständeras bifell, kan man, för korseqvensens skull, icke komma irån stt å!ögga jord, at hvad beskaffenhet och natur den vara må, erdiparie rottring, Peja JR. AA Säk AR MMMM