n fattig Handtverkare, med sin hustru och tvenne små barn, frambär härmed inför den ädla och välgörande galimänbeten sina bekymmer och ber om aågon snar bjelp i sin stora nöd. Har sjelf är sängiggande sedan flera veckor af en obotlig bröstsjukdom; hustrun är äfven sjuklig sf sorg och Tvoransträngning, svarföre bäde de och dsras små skola förgås, om icke barmhertiga menniskor uppsöka och bitå dem med litet sjelp till byran. Då mennens sjukden, enligt läkarebetyg, är lengsot, synes ieke något gundadt bopp om väns vederiående. På Lassrettet emotagas inga dylika patienter och på Försarlingens Sjakbis är för närvarande icke rum för borom; bustrun måsta således, i sin stora bjolplöshet, vårda honom hemma, och är derigenom urstårdsatt att skaffa sig arbete, om bon ock hade krafer som vilja att företaga något sådant. I följd af dessa smmande omständigheter, och då familjen icke eger nåzot sorts understöd, bar dan, såsom yttersta räddningsnede!, vändt sig till de ädle, som med deltagande bjeran och öppen hand så ofta vandrat vägen till de fattiges 18ägsna boninger. Någon af dem skall kanhända under tessa våra sorgedagar uppsöka oss i virt hem, Bödelsbacken J4 B, s9 vär nöd och röres deraf, och med detsamma åt sig förvärfva fyra tacksamma hjerians välsigaelser.