Aftonbladet – 14 februari 1851, sida 1

Mu . Ååm ns 0 JE UVVIUUU Ile gaj8?r en summa af 3 millioner francs, hvarförutan 240,000 franes äro särskillt anslagne för Elys:s underhåll, på året. Propositionen har icke heller rönt något gynsamt mottaggande, hvarken inom nationallörsamlingen eller: pressen. Man gör bittra jemförelser med presiJdenten i Nordamerikes Förenta Stater, som -Jendast har 125,000 fr. pr år; man påminner on JOm Thiers yttrande att ven dotation vanstältller det republikanska presidentskapets naturs. sh Emedlertid är nämnde för år 1831 begärda -Iförökning 360,000 franes mindre än de supso:emen:ar nslag (2,160,000 fr.) som beviiljades för år 1850. Märkligt är, att Journal d:s Debat: fför klarat sig för dotationens beviljande under förslaring, att endast anarkien vinner på den passionerade striden :melian de båda statsmakterna. För att visa behofvet af en ny dotation beja Jfättar Bulletin de Paris att de stora torsdags.e )SOireerna i E:ysee kosta 7 a 8000 francs; och mottagningen om måndagarne ungefär 1500 fr. g Härtill räknas kostnaden för de middagar, som 4 måndagar och torsdagar gifvas före dem offip ciella mottagningen. Dinegerna kosta nemligen öfver hufvud taget 1200 fr. Presidentem, heter det slutligen, utgifver för stora midldagar och feter 10 åa 11,000 fr. i veckan, eller omkring 50,000 fr. i månaden. a) Den sednaste telegrafdepeschen lyder som 1 följer: ,Paris den 5 Febr. kl. 8 e.. m. I dag har nationalförsamlingen utvaltt det utskott som skail afgifva betänkande om dotationen. Af detta s. k, dotationsutskottt äro 13 medlemmar för, och endast 2 emot dota1) tionen. Af nämnde 13 ledamöter, bland hvilka Salva, Piscatory, Creton, Chambolle, Baze och Dufaure särskildt nämnas, äro 3 legitimister och 3 montagnarder. Minoriteten vill uppskjuta dotationsfrågans afgörande, till dess en definitiv minister blifvit bildad. I Eiyse förberedes en nationalsubskription.n Man beråknar att d2 mot Elysee fierdtliga partifraktionerna inom nationalörsamlingen utgöras af följande ledamöter: 225 republikaner, )125 legitimister och 40 åa 50 anhängare af ) Thiers och Changarnier. ) Cavaignac, Thiers, Bedeau, Leflö, Lasteyrie, Beze och yiterligare 6 representanter lära nyligen hafva varit församlade hos general Lamoricitre och, såsom det påstås, förenat sig Jom revision af konstitutionen och presidentIskapets afskaffande. Felix Pyat har bbfvit förvist från Schweiz. Enligt ett rykte skulle presidenten den 24 Febr. ämna utfärda en amnesti. Den för skuld bysatte och sedan genom nationalförsamlingens beslut frigilne Mauzuins kreditorer hafva förtande. ——— Nationaiförsamlingen har den 3 dennes efter trefaldig diskussion och votering med 318 röster mot 278 beviljat ett anslag af 600,000 fr. till anläggande af bad och tvättanstalter för obemedladt folk. Samma dag föreföll en egen intermezzo. En vid nationalgardet i Paris anstäld öfverste Ramond de Ila Croisette, ombud för furst Ney de la Moskowas frånskilda maka, en dotter af Lafitte, hade inlemnat en skrift, hvari han hos nationalförsamlingen anhåller om tillåtelse att få åtala folkrepresentanten Ney de la Moskowa inför korrektionspolisen, derföre att denne groft förolämpat honom. I sin skrift berättar öfverste Ramond att Iben, som i sin principals intresse för kort tid sedan utverkat boskiilnad mellan makarne, den 129 Januari infunnit sig i E!ysees salonger och der blifvit af Ney de la Moskowa häftigt tramlIpad på fotea, och en stund derefier tilltalad Imed dessa ord: Ni är en usling! Ni har förgiftat mitt lif! Hur kan ni våga sätta eder fot inom ett hus, som jag plägar besöka? Owa vi befunne oss på ett annat ställe, så skulle jag hafva örfilat upp eder,. För dessa förolämpvingar ville nu öfversten söka upprättelse hos korrektionspolisen. Skriften remitterades till I förberedande pröfning af församlingens byråer. Femprocentsfonderna noterades den 5 dennes till 96,85, treproc. till 58,30. STORBSITANNIEN. Den 4 Februari öppnade drotiningen parlamentet med följande tal: Mylords och Gentlemen! Med stor glädje uppträder jag åter inför mitt pariament och vänder mig till edert råd och Ibbtånd, vid öfvervägandet af de åtgärder, som langå landets väl. Jag befinner mig i fortfarande förhållanden af fred och vänskap med utländska makter. Jag har sökt förmå de tyska staterna att till fullständig verkställighet bringa bestämmelserna li den traktat, som sistl. Juli afslöts i Berlin Imed Danmark: med mycken glädje ser jag mig lkunna meddela er, att tyska förbundet och Idanska regeringen nu äro sysselsatta mel uppHeyllandet af den nyssnämnda traktaten; stadganden och att härigenom göra ett slut på de rifiendtiigheter, som en tid bortåt syntes hota tl Europas lugn. Jag hyser den tillförlitligaste förtröstan, stt tilde tyska angelägenheterna skola genom inbörsldes åsämjande blifva så ordnade, att förbundets Istyrka och de särskilda staternas frihet be; tryggas. . Med konungen af Sardinien her jag ifslutat len additionell artikel till traktaten af September 1841, och jag har föransta tat att denna slartikel varder eder fö:elagd. Brasiliens regering har vidtagit en åtgärd, och verksam, som jag hoppas, till den afskyvärda slafbandelns undertryckande. Gentlemen af Underhuset! J:g har föranstaltat att anslagen för iinnevarande år blifva uppgjorda och ofördröjliigen er förelagda, Uikasten dertill hafva skettt med behörigt hänseende på hushållaing och på statstjeasters behof. My!tords och Gentlemen! Oaxredi de betydliga skattenedsättningar, som ägt ru.n under det förflutna året, hafva statsinkomsterna varit tilfredssiällande. T:liståndet med det förenade konungarikets