Aftonbladet – 8 februari 1851, sida 3

ÖVAR MVA EUeHAE SIMUITIAR MMA BEMER hade någon rättighet dertill kunnat vara justitie-ombudsmannen uppdragen. För öfrigt iostämde hr Dalman i den reservation, fom hr Wejdenbjelm afgifvit Hr Ribbing, Arvid, yrkade på proposition på det af frih. Raab framställda förslsg och sedan hrr Cederschöld och v. Eartmansdorff yttrat några ord framställdes den och besvarades med bifall. Emot detta beslut, att i tysthet begrafva ett utlåtande, i hvilket så stora och vigtiga fägor förekomma att på dem samhällets säkerhet och lugn beror, ar mälde derefter h: Cederschöld sin reservation. Han hade, då han till utskotiets utlitarde bifogade sin reservation, föreställt sig att dessa vigtiga principer skulle med allt lugn på ett opartiskt och ridderskapet och adeln värdigt sätt blifva diskuterade, men sedermera hade han hört att i fall debatt uppstode, så skulle den blifsa en partistrid, hvarföre man, enligt kvad som för hr C. bifvit sagdt, öfverenskommit att icke upptaga frågan till diskussion, utan blott lägga utlåtandet till handlingarne. Han åberopade sin rese: vation. Kammarrådet grefve Wrangel förklarade, att om, en!i.t hvad hr Cederschöld uppgifvit, det var tillfölje af en förut fattad öfverenskommelse, som beslutet blifvit fattadt, så ville han också deremot inlägga sin reservation i Överensstämmelse med br Cederscböld. Hr Gronfelt förklarade sig instämma med grefve Wrangel och i bufvudsaken sluta sig till br Wejdenhjelms reservation. Hr Tham, C. W. V. hede i förra plenum väckt motion angående revision af Lindblomska katekesen, som nu remitterades till utskott. Bankontskottets utlåtande Af 10,angående revisorernag borättelse öfver granskningen af bankens styrelse och förvaltning, föranledde en lång och liflig Jiskussion vid sista mors. af 42 S, hvartill vi en annan gång återkomme. Rildsrhusutskottets afstyrkande utlåtande angående väckt reotion om uppförande af flygelbyggnader påfriddarhusgårdep, debatteredes också både ihärdigt och lifligt och slutade med votering, som utföll med 61 ja mot 44 nej. — Hos Presteståndet blef betänkandet angående justitieombudsmenners embetsförvaltning lagdt till handlingarne, sedan biskoparne Holmström och Meurlin, doktor Säve och ett par tre andra af ståndets ledamöter yttrat sig deröfver. Utskottets förklarande, ätt justitieombudsmanzen motsvarat det vigtiga förtroende honom varit lemnadto, vann bi-. fell; man fann några af anmärkningarna i hans redogörelse kanske nog stränga, men hans förvaltning erhöll ampla loford, i synnerbat af d:r Säve. Men prosten Almqvist ville veta buru hr Cederschiöld kannat komma till en från utskottet i åtskilliga delar så skiljaktig åsigt, som innefattas i hans reservation. Prosten Melander, som instämt med reservanten, ansåg tillräckv8t ett Lusavisa till sjelfva resor vationens masvering. g . ge banken ännu bölmungg i.nllmänna rörelsen al ne, afstyrkt af Bankoutskottet, föranledde skarpa yttranden; det talades om kärleken till silfver och haet till sedlar; biskop Heurlin påstod att hån blifvit kastadt öfver den ena meningens förfäktare; i anledniog af ett yttrande att förslaget vore en pgengångare, mente prosten Arosenius stt sådana blott vore fruktansvärda för de mörkrädda, och doktor Stenhammar var nog djerf att häruti instämma. — Utskottets betänkande afslogs slutligen med 28 röster mot 49. Ean af prosten Söderberg väckt motion angående upphörande af presterlig tjensteårsberäkning för folkskolelärare, blef, efter några invändningar med hänsyn till 56 Ö R. O., remitterad till ståndets enskilda Lagutskott. N Doktor Sandberg framlade åtskilliga upplysningar angående läseriet, för att ådagslägga sin kännedom af förhållandet dermed, hvilken vid något föregående tillfälle blifvit af prosten Holm ifrågasatt. — Hos Borgareståndet blef i dazens plenum Bankoutskottets utlåtande 4 8 bifallet. Derefter förekom Lagutskottets betäckande 34 4, om justitieombudsmannens berättelser för åren 1848 och 1849. Diskussionen häröfver upptog hela förmiddagen och var, till följe af ämnets omfattsnde beskaffenhet och flera sakrika anföranden, ganska intressant. Desom yttrade sig voro htr Björck, Petre, Bosgzus, Lindström, Billström, Ekenman, Collen, Ek, Wetterberg Gezelius, S;k, Ekholm, Winge, En gzell, Brinck; Wern, Helling och Lagergren, alla öfverensstämmande deri, att justitieembudsmannen med nit, drift och skicklighet handhaft sitt embete, ehuru ogillande det sätt, hvarpå han i vissa fall uppfattat sina åligganden. Bland de olika förslager att expediera Lagutskottets betänkande, som af särskilda ledamöter framställdes, blef hr Brincks antaget. Det innehöll att nämnde utlåtande skulle utan något deröfver af ståndet fäldt omdöme läggas till handlingarne, sedan propositionen om att deta måtte ske med ett gillande omdöme biifvit afslagen. Åfven Konstitutionsutskottets utl. Az 5 lades till handlingarne. Laguskottets utlåtanda n:ris ö5—9 och bankoutskottets p:o 40, om bankens styrelse Oo. 8. V. samt allmänna besvärsoch ekonomi-utskottets p:ris 28— 33 bordlades. Hr Welterberg lemnade några upplysningar i anledning af en af honom väckt motion om anslag åt Lidköpings hamn, och hr Wern föreslog att ståndet måtte inbjuda ridd. och adeln samt presteståndet, i anledning af en fråga rörande Landtbruks-akademilen, som han ansg blifvit af nämnde stånd oriktigt uppfattad. He Syk begärde och erhöll 14 dagars permission, för hvilken tid suppleant i bevillnings-utskottet i hins ställe skulle utses. Redogörelsa för diskussionen om justitie ombudsmannens berättelser skall seIdan meddela. — Hos Bondeståndet föreföll i dagens plenum en ganska varm debatt i anledning af lguiskottets betä. kande Ja 4, i avledning af verkställd granskning a justitieombudsmannens allmänna redogörelse för Jåren 4848 och 4849. Bengt Gudmundsson fana . någon tvetydighet i utlåtandet då det i början lofll ordar justitisombudsmannens bemödanden att rätta missbruk, skydda deo personliga friheten, beifra olagligheter och tillbålla de försumlige att fullgöra sina åligganden, men mot slutet framkastar en förebråelse mot danne embetsman för dess anmär:npingar mot högsta domsto!en. Han önskade bärutinnan närmare upplysningar. Strinnlund, som begärt ordet, afstod derifrån roed begäran att O!a Månsson från Skåne, såsom ledsmot af utskottet först måtte yttra sig. Ola Månssor uppstod derföre och utvecklade med lredighat och sans ärendets bebandling inom utskot-tet äfvensom sin exskilda åsigt dervid. Utskottet hade under granskningen af embetsberättelserne stänid digt kommit till det resultat att justieombudsmannen med rit och skicklighet iakttagit sina åNgganf.der. Det ecda hvarpi en och annan stött sig, vore de yttranden ban haft angående lagskipningen inom högsta domstolen, men i anledning af de ord, som i någon strid mot loforden fått infiyta i slutet af utllåtandet, hade åtta ledamöter reserverat sig, ty det 8 vore Rikets Ständer mindre värdigt att vilja lägga s lorden i munnen på sin embeteman, der han någon gång funne sig befogad framställa en anmärkning. Deno förseglade sedeln hade också afsjort beslutet hvarigenom de klandrande uttrycken mot justitieombudsmannen fått inflyta. Ståndet borde enligt talaa r mm mö vv