ett eller annat riksstånds beslut, förfallit. Dessa tre grundlagsförändringar bero alltså nu af Kongl. Majits sanktion. , . Motion om Slöjdskolerna. Riksdagsmannen för Stockholm hr Gustafsson har, såsom förut är nämndt, hos borgarståndet ingifvit en motion rörande slöjdsko!orna, hvari nyttan af dessa skolor på ett så intressant sätt framställes, att vi anse densamma förtjena meddelande in extenso. oo Vördsamt Memorial. — Då jag vid sednaste riksmöte väckte motion inom detta stånd, om understöd till Svenska Slöjdföreningens skola, gjorde jag tillika en framställning om behofvet för handtverkerierna och industrien i allmänhet af slöjdskolor. På de trenne år, som sedan förflutit, har öfvertygelsen om detta behof, såsom ett af de vigtigaste för landet, lyckligtvis blifvit allmän — till stor del genom de frukter, som undervisningen i nämnde skola visat här i hufvudstaden; och jag har ej nu af nöden att ytterligare lemna bevis för ett behof, som bör vara tydligt pog, då lärjungar ända från 8 till 39 års ålder ha kt skolan under den nyss f till ett antal al ett Undervisningens nytta och oumbärlighei nnes på verkstaden, ifrån mästaren intill yngsta lärgossen, och derom instämmer utan tvifvel hvar och en, som gifvit akt derpå, att nu, i upplysningens tid, vetenskap lyser ned på hvarje handarbete, cch att arbetarens öga måste kunna uppfatta dessa strålar, om handen skall, raed den noggrannhet och urskiljniog som verldsbandelns slöjd kräfver, lyckas utföra ett säljbart arbete. Hans Maj:t Konungen har i sin nådiga proposition till rikets nu församlade ständer, angående Statsverkets tillstånd och behof, äskat 43,200 rår årligen till tvenne techniska skolor, och derjemte ett årligt anslag af 2000 rdr till Svehska Slöjdföreningens i Stockholm inrättade söndagsoch aftonskolor. Jag förmodar, att vid detta riksmöe ingen röst skall höja sig emot anslag till techniska skolor, då frågan derom ör en lifsfråga för landets näringar, och då upplysniag för handtverksmannen eller fabriksarbetaren är dest enda vapen som biter emot de härar af fråmmande alster, hvilka belägra oss och hota den svenska arbetaren med hunger. Men ehuru ändamålet och viljan att nå det äro gifna, återstår det likväl ännu att finna de bästa medlen. Det är derföre jag här skall framställa till pröfning några åsigter, hvilka jag tror delas af allmänheten, fastän de icke influtit i den kongl. propositionen eller synar, genom hvad som deri influtit, vara åsidosatta. He chefen för civildepartementet bar stödt sitt genom den kongl!. propositionen meddelade yttrande på de underdåniga utlåtanden, som dels föreståndaren för teknologiska institutet, dels kongl. kommerskollegium afgifvit rörande en af direktionen för svenska slöjdföreningen till Korgl. Maj:t ingifven underdånig anhållan om sflitande sf nådig proposition till Rikets Ständer, angående beviljande af ett årligt anslag, stort 6.500 rår, att användss för underhåll och utvidgande af den undervisvivgsanstalt för slöjderna hvilken föreningen här i staden inrättat. Det synes emellertid såsom om, vid de nämnde embetsverkep, man icke väl kände ställningen inom de näringar, till hvilkas tjenst semma verk blifvi inrättade, eller hide förut upplys: sina omdömet med förbållanderna inora det praktiska lifvet. Jag hade vid sista riksmöte tillfälle att framlägge några bevis i denna väg. I utlåtenden öfver en då bos reg. gjord underd. anhållan om proposition fö statsanslag till slöjdföreningess skolas understöd, had de nämnde embetsverken Fänvisat,för industriens upp bjelpande, bandtverksungdomen att i de fria konsterna akademi, der man undervisar i att rita grekiska oc! romerska näsor, !å sitt Bebof fylldt istill bräddarne Nu kafsa de väl öfvergifvit denna besynnerliga me ning, men de hafva icke tröttnat att uttänka hinde för framgången af det förnyade förs!eg. hvilket sven ska slöjdföreningens direktion, som redan haft till fälle att vinna femårig erfarenhet om sättet och om ständigheterna vid slöjdidkarens undervisnng oc om hans behof, nu hade framlagt till konungs oc ständers behjertande, uader fortsatta förböner få arbetarens upplysning. : Den stora frågan rörer nemligen, såsom hver oc en må fatta, på samma gång och oxkiljaktigt mc landets omätliga vinst af sina råämnens förädling oc afsättniovg, arbetarens egen förädling och förmån; sysselsättning: hans bevarande från det förderf; 20 står honom närmast — det att slutligen af nöd inledes att emot samhället använda det goda hufvude den kraft, som det inre mörkret och okunnighete bibehållit rå, våldsam och brottslig, i stället att up fostran, förståadsledning och gladare utsigter skul gjort bonom fredlig för ordningens bestånd, när h: älskade det samhälle, hvars goda lott, hvars anrdli Jjus och ära ban fått dela. Ty äran står ej ende på höjderna, guldsired: hon står, lika hög och li! stark, i tjället, med fredens och idoghetens verkt i hand, när detta Verktyg skurit lagrar åt land Kongl. Kommerskollegium medgifver pu den sy nerliga nyttan ech angelägenheten af undervisning anstalter, hvilka såsom nämnde slöjdskola hafva t föremål att åt personer, som redan ingått i ind striella y:ken, bereda utväg till inhemtande af vi för dessa yrkens utöfvande behöfliga insigter i te niska ämnen, hvilka de hvarken i folkskolorna el cadermera i det tekniska lifvet förvärfvat, meny