Aftonbladet – 7 februari 1851, sida 1

TAFLAN ÖFVER DOMEN GROTTA DEL TIPGNE. En Etrurisk berättelse. j 2 vAck, Aurelia, denna djerfhet bjelper dig icke! Jag sjelf följde dina spår till denna graf — dessa ögon sågo dig blott alltför ofta med din älskare , sCoelius! Så sannt som jag lefver, ban var ingen älskare — men hvar är han, hvad har du gjort med honom? Sändt honom före dig att bereda din bädd i Hades!, O, broder! Men du har det ej! Säg mig, min herre, att din hand är fri från detta blodiga brott! Hlan sofver der. Det är på hans likkista du sötter. Håon störtade med eit genomträngande skrik från . sarkofagen, på hvilken hon satt, knäböjde bredivid den och försökte att upplyfta det tusga sstenlocket, som redan blifvit säkert fåstadt. Meddan bon var sysselsatt dermed, bortdrog Lucvumo med sin hand den gardin, som dolde målningen. Sel sade han, qvinna, betrakta det öde, du och din älskare fått — betrakta det arbete, som jag företog mig, när jag först blef vittne till din mened. Seln Hon steg under tystnad upp och rigtade ö) Se A, B, JM 29 och 30,