Aftonbladet – 5 februari 1851, sida 1

ere er rr TAFLAN ÖFVER DOMEN ja GROTTA DEL TIFÖNE; En Etrutisk berättelse. Ma se conoscer la prima radice De nostri amor tu hai cotanto affetto, Farö tome colui-ehe plange-edice. DANTE, I. INLEDNING. : ETRURIENS GRAFVAR. I ;Grotta del Tifores — en Etrurisk graf, som öpppades af eHevalier Manzi år 1833 — upptäcktes på samma gång några egenheter, som högeligen förbryllade Iteliens fornforskare. Man fann, af vissa romerska inskriptioner på tvenne af särkofågerna, att dess innevånare tillhörde ett annat folk, och att det var den ädla Tarqviniska familjen Pomponii grifthvalf, som af någon sällsam orsak blifvit upplåtet för fremlingar. Intet ställe var hos Etrurierna såheligt, sym begråfningsplatsen; och Farqviniska Lucumönernas grafvår) voro i synnerhet helgade åt Chefens närmaste anhöriga. Här lågT ban ståtligt Med telningarne af sin stam runit omkring sig, hvilka likaledes blifvit, såtorg den hebreiska ordställningen lyder, ssamlade till sina fäder... Det var icke ofta, och då endast un der särskilda omständigheter, hvilka gjorde öndantag från den allmänna regeln, som stenblocken, som tillslöto mausolen, bortrullades för emottagandet af fremlingar. Grotta del Tifone, så kallad efter den etruriske Typbon eller Dödsengeln, hvilken framstår tydligt målad på den fyrkantiga midtpelaren, Var den ryktbara fafojljen Pomponii sista hviloplats. Den är n nittio fot lång och åttio fot bred kammare, uthuggen i sjelfvå klippan. Sarkofågerna voro, när den först upptäcktes, otaliga. Nicherna voro fulla — hvarje plats var upp tagen och en annan urbålbning hade blifvit jord för att emottega nya innebyggsre. Desta grafvar undersöktes alla omsorgsfullt af forn förskarne med en känsla af ytterlig nyfikenhet sådan som en dylik upptäckt miste mgifva Rummet var väl bevåradt; måltivgerne klar: och tydliga, ehuru fulla två och tjugu årbun draden måste bafva förlupit sedan Konstnärd hand först färglade dem. Och der fännos in skriptioner, klara nog att ännu mer förhöja ocI öka nyfikenheten. Ett namn, ett fragment — och det på latin! Att en romare skulle sofv i en etrurisk graf, var i och för sig sjelf e