Aftonbladet – 3 februari 1851, sida 3

lag utan särskild kallelse sammankomma till lagtims riksdag hvart tredje år den femtonde November, el: !er, om helgdag då inträffar, å nästa söknedag der efter. Konuogen vare dock obetaget att Rikets Stän: der dessförinnan kalla ti!l urtima riksdag till att öf. verlägga och besluta i ärenden som Konungen före: lågger. lagtima riksdags tid må ej urtima riks dag hållas. 8 50. Riksdagarne — — kalla dem dit till den tid här öfvan är sagd, eller, om urtima riksdag fråga är, då till dea tid som Konungen lämplig ännet. 8 82. Lardtmarskalk för Landstinget, så ock tal. man för Foiktinget nämne Konungen vid hvarje riks dags hörjan. 53. Rikets Ständer — — — vid hvarje lag. tima riksdag — — i anlednicg af i Tingens plens väckta frågor — — deruti föreslå. 56. Allmänna frågor — — Riksdeagsordninger föreskrifves. 8 69. Frågor som röra statens reglerande ellen beavillningens derefter lämpade hela belopp eller fördsolning eller riksgäldskontorets eller bankens ickomster eller utgifter få hos Rikets-Ständer icke förfall utan böra, om begge Tingen stanna i olika beslut till argörande bringas på sätt som Riksdegsordninger föreskrifver. S 71. Yppar sig fråga om minskning eller upp: häfvande af någon statens ordinarie inkomst, bebandles såsom om förslag till ändring eller upphäf vande af allmän lag stadgas, dock att statsutskott må. let bereder. g 785. De årliga — — deputerade valde på sät ganom särskild iag stadgas. De priser deputerad: fastställa — — och vinnes. 8 831. Denna — — Kozungens och Rikets Stän: ders sammanstämmande beslut. Huru sådan fråg: behandlas må, säger Riksdagsordnvingen. S 82. Hvad till ändring — — — Rikets Stän der antagit — — — Rikets Ständer antagit — — grundiag. 83. Ej må — — sätt som enligt Riksdagsordningen vid sådan ändring iakttagas bör — — tillämpas. S 87. Rikets Ständer — — härom må i Tingens plena kunna väckas och skola, sedan lagutskottet deröfver blifvit hördt — — geuom landtmarskalker och talmarnen till — — skrifiligen genom land:marskalken och talmannen, om den afslagen blifvit. Stadne begge Tingen i olika beslut, och kunna besluten e sammanjemkas, gånge som Riksdagsordningen före skrifver. S 95. Om emot förmodan Rikets Sänder i fa! som 91, 92, 93 eller 94 omförmäler. ej genas: sammankallas, gä-le hvad 5 Riksdagsordningen bju der. Underiåter embetsman hvad honom enligt de fyra har näs: föregående SS iligger, miste embetst S 96. Rike:s Ständer sko.a på sätt som i Riksdegsordningen sägs, vid hvarje lagtima riksdeg — — utstaka. S 97. Den till Rikets Ständers justitieombuds. man vald varit, kan af Rikets Siänder-å nyo dertill väjas. S 98. Vid samma tillfälle, då justitieombudsman utses, skall på enahanda sätt våljas en man — — afgå. 8 403. Vid hvarje lagtima riksdag skola Rikets Ständer välja en nämnd som ege — — — skiljas. Huru den nämnd väljes och omröstar, säger Riksdagsordningen. Blifver någon med minst två tredjedelar af de afgifne och godkända rösterna ansedd från Rikets Ständers förtroende utesluten, varde derom hos Konungen anmälan gjord och den anmälde zenom nådigt afsked från embetet skild med pension till belopp af halfva lönen. S 107. Skulle — — kos Tingen medtsgas — — understäljas. S 408. Till tryckfribetens — — hvarje lagtima riksdag förordna en kommitte. Om dess val och göromål siadgas i Riksdagsordningen. 109. Ej må lagiima riksdag — — — uppgöra. Urtima riksdag kan Konouagen när som helst upplösa. g 410. Ej må riksdagsman — — yttranden inför Rike:s Sänder eller i något Ting eller Utskott, utan att det Ting, till hvilket —— deruti minst fem sjettedelar af Tingets vid omrösining — — beifra låta. 413. 4:0. Riksdagsman pnjute af allmänna medel ersättning för resekostnad, så ock lämpligt dagtraktamente, hvilket vid hvar femte lagtima riksdeg fastställes för de riksdagar deruppå följa. 2:o. Taxeringsmän som Rikets Ständers — — ansvar ställas. —