Aftonbladet – 3 februari 1851, sida 3

Den Parlamentariska styrelsen. Af ett parartiklar i Tiden, för den 25 och 29 Januari, ser man att detreaktionära och ultrakonservativa partiet, som denna värd:ga orgin representersr, tar allt mer och mer mod till sig, så att, då det förut nöjde sig med att ifra mot demokratien som sådan blott, det nu äfven anser tillfället vara inne att stiga ut steget än ytterligare genom anfall på det parlameriariska stfssticket t allmänhet, hvilket vill säga detsamma som anfall äfven på den konstitutionella monarkien, hvarivom en parlamentarisk styrel32 har sitt hem lika väl som inom en republik. Uppriktigt sagdt, måste men lyckönska sig öfver denna öppenhet hos det antinationella koteriet, enär den lemnar en bekräftelse på den tendens och egentliga mening som vi alltid anmärkt hos detsamma, att nemligen egentligen arbeta för absolutismen, om också omklädd med ett tunnt öfverdrag aflagbundna former. Likväl Lar den hederliga Tiden icke ännu trott sig om att träda helt och hållet obetäckt ut i publiken, utan försgtigt påhängt sig ett fikonlöf, till gömmande af något, som den förmodligen först längre fram ämnar presentera för publiken mera ohöljdt. Fikonlöfvet utgöres denna gång af tidskriften Edinburgh Review; och artiklarne, som skola utföra attacken på den konstitutionella monarkien, hafva till öfverskrift: Owu Parlamentarisska styrelsen.n. Det hela går ut på att visa hvilka lbesvärtuigbeter det har med sig för ett landss regering, då den nödgas göra afseende påi natio.ens genom dess offentliga män uttaladee önskvingar, behof och vilja. Att också okbehaget häraf måste vara stort nog för en autorkratisk neriskare och för hvarje regering, som iicke älskar erkänna någon anvan vishet än sin egen, eller följa andra råd och impulser än den oinskränkta herrkareviljans, är ganska tydligt, och