Aftonbladet – 1 februari 1851, sida 3

ana och atgora på det satt som 1 65 NRegeringsformen för val af Rikets Ständers justitieombudsmar stadgas. S 45. 4:0 Den till e!ektor eller riksdagsman vald är, vare pligtig att kallelsen emottaga, der han ej laga förfall hafver eller fyllt sextio år eller tre lagtima riksdagar bevistat. 2:0 År någon på flera ställen till rikidagsmar vald, bestämme ofördröjligen hvilken kallelse hav emottager. 3:0 Inträffar ledighet genom afsägelse eller lags förfail, varde nytt val anstäldt. i S 46. Underlåter universitetet, stift, stad, eller annan menighet eiler valkrets att ställa fullmäktig, vare förfallen till det vite sem skäligt pröfvas af det ting der fullmäktig inträda bort. Riksdsgsman som ej i rättan tid sig vid riksdagen inställer, skall under tiden mista dagtraktamente och böta till kro nan ett lika belcpp. S 47. 4: Underlåter embetseller tjenstemar att elektors eller riksdagsmannaval i rätt tid och ordning kuogöra eller förrätta, miste sysslan. Försummar han annars hvad bonom här ofvan förelsgdt är, straffes efter omständigheterna med böter eller tjenstens förlust för viss tid. 2:o. Söker embetseller tjensteman att medlockande, tubbande eller hot obehörigen verka på val som här är sagdt; miste sysslan. Gör det annan, stra ffes efter allmän lag. S 48. 4:0. Ej må rösträtt utöfvas af gemenskapen vid rikets landtelter sjöförsvar, då den är i garnison förlagd eller till tjenstgöriog sammandragen; ej heiler af lagstad: tjenstebjon eller den fattigmedel njuter eller under förmynderskap står eller af den som egendom till borgenärers förnöjande afstått och ej är från deras kraf beriad, eller af den som domstol under framtiden ställt eller som står i främmande makts tjenst eller eger medborgarerätt i fråömmande land eller ock i mindre tid än under de tre sednast förflutna åren svensk medborgarerätt innehaft. 2:0o. Den som genom laga kraftvunnen dom blifvit förklarad ovärdig medborgerligt förtroende eller att föra andras talan eller är för groft och vanfrejdande brott sskfäld, hafve sin rösträtt för alltid förverkat. Lag samma vare om den som mot vedergällning efgilvit sin röst eller ock sig i röstvärfning inlåtit. 3:0. Är någon för lastbar lefnad sakfäld eller behörigen varnad, honom må sockenstämman kunna utesluta ifrån rösträtts utöfning, intill dess veterligt är att han sig rätta låtit. Den hvars rösträtt hvilande eller förverkad är, vare ej till elektor eller riksdsgsman valbar. Samma lag vare cm den som annan främmande lära än den reformerta bekänner. 49. År någor med åtgärd vid elektorseller riksdagsmannaval missnöjd, äske då af valförrättaren behörigt protokollsutdrag, hvirket sist inom nästa dags förlopp bör till klaganden utlemnas. Klaganden ingifve inom — — — post öfrersända. Ejls må annan än den i val deltagit, eller under cmröst-: ning kommit eller från rösträtts utöfning blifvit vidi. val utesluter, i thy mål talan föra. S 20. Den riksdagsman — — — ej deltagit. S 21. Riksdagsmännen skola dagen efter den, hvartill riksdagen pålyst blifvit, sina fullmakter uppvisa inför den äldste af högsta domstolens ledamö:er, hvilken tillkalle Rikets Ständers fullmäktige i backen och riksgälds-kontoret för att gemansamt med honom fullmakterna granska. Vid den gransköiog, som sist inom fyra dagar derefter skall vara ! rulländad, skell undersökas huruvida fullmskternal; blifvit i föreskrifven form utfärdade. Hvaridere: tinget vare dock dess granskningsrätt förbehållen — — — hvilka till följe af denna lags föreskrifter hågon anmärkning — — — tydlig, hos tinget afköras — — derom förebära. S 22. Skulle fienders inträngande, pest eller anpan alimän aniednivg vålla att ifrån någon langg. . ort riksdagsmän uteblifva; det mcd Rikets Ständers semmanträdens, öfverläggningar eller beslut ej hin; ira eller uppehålla. ! S 23. Samma deg rikedagers öppnande kurgö-! es, utnämne kozuegen lindtmarskalk till ett il andstinget, och talo.an till ätt ifoiktinget ordet fö; a, samt vice Jandtmarskalk ceh vice talman till att, l, j ä b I 1 vär så påfordras, i ordinsa,iens ställe intaga, Är sådan ordförande ej till eller bar han laga förfall, öre då äldsta närvarande ledamoten ordet. När begje tirgen tillsammans hirda eller besluta, före apdtmarskalk ordet, S 24. I hvartdera tinget skall vera en sekretera-; e— — — ingifva handlingar. Sekreteraren till4 lÖr att allt det — — — uppteckna och för tinget !s ustera, samt då någonledemot in pleno — — —r Inderskrifva. Så väl tingens som utskottens sekrel1 eräre — — betjeaingen i kanzlier cch uiskott — f — landtmarskelken och talmannen — — bestämI nes. Ting eller utskott utser sjelf sekreterare, som I ck annan betjening som nödig finnes. S 2ö. Rike:s Ständer skola mengranot eller ger om deputerade, anförd af landtmarskelken, in:ör onungen nedligga sin vördnad och lyckönskan samt ikaledes öfrige korgl. pe:suner uppveakia. S 6. Korungen, eller i de fell 4 S 4 mom. l; mförmäler, statsrådet — — rikssalen. Gudstjensten t örrätteg — — storkyrks, rikssalen före korun-!y en sjelf, eiler — — sig tilldragit. 0 S 27. 4:0. Propositionen — — bveraf eit exemlar tlisälss bvyartdera ticget, öfferlemna koiunen — —— Sfaisuiskott, vid lsgiima tiksde2? in: m jorioa digar efier dess öpprande. — — rikssalen ållas. 2:0. Proposkicn — — ledamot hvartdera tinget dess plenum, — — tillelier sfstyrkande. 28. Å hvarje lsgtima riksdag skola inom åt:adsgar! fter de:s örpnarde, tingen hvart för sig u:so ledaI öter, lika många af hverders, i ce utskott — —l1 ådart äskar. b t t d ma mc S S 29. 4:0. Konstitutionsutskottet — — deraf; 1, varöfver tingens ledemöter — — — dermed, som735 8 4 mom. stedgas. Då — — — wnrckfribe:s i Igen ansvara. c 2:o. Konstituticpsutskottet — — Ls tingen 8rragas — — underställas. 3:0o. Stanna landiting cch folkting . i olika meingar angående — — böra remitte s, ege då — derom besluta. S 30. 4:0. Stateutskottet — — öra fylles. 2:0. Detia utskott — — bör u: ras. S 314. Bervillnipgsutskottet skall stå af trettio-? x ledamöter — — medhinnas, F. set, Ständer un-)? erställas. f S 32. Bankoutskottet — — nedanstående 66 8. 5 S 83. 1:0. Lagutskottet — — eger att utarter I — — utom krigsstaten. R 2:0. Legutskottet — — stieder irkomka. ; S 34. 4:o. Allmänna — trettiosex medlemmar :e — i snledving af hos Rikets Ständer väckta — 1 är stodgadt. er 2:0. Vilja rikets — — afgöres ia S 35. Vanliga utskott:t — -— förordnas af ko-pe ungen. 10 S 36. 4:0. Utom förenämnde — — bestlendelfö åtta ledamöter — — riksdagen af Rikets Ständerbe färdas — — yttranden. m 2:0.. Landttioget cch foktinget kunna äfven —MW