TO VP OR OJ TUTU, CUICQaU Mollionen Kommit på villospår derigenom, att dess uppkomst bärleder sig från ett riksstånd, deri endast fianes uttolxare af den Heliga Skrift, och att utlåtendet kommit från ett utskott med endast frå uttolkare af Sreriges lag, hvaremot här i detta högtärade riktsstånd finnas så måsga tolkar af svensk log, att aken blifvit utredd och fått sin rätta tydning. Pet långvariga förmynderskep från högre ort, hvari vi blifvit hållne, har verkat så menligt, att äfven de obetydligaste föreningar och inrättningar uti siäder ech församlingar icke ansetts pålbliga, uten bifall eller tillstyrksnde af någon myndighet. Sockenmagasiner hafva uppkommit dels genom skänk af ea enda person utaf ett större eller mindre qrantum säd, dels genom tillskott af hvarje bemmansegare, samt stadgarne för utlånisg m. m. lämpede efter omständigheterna, allt handlisgar på god tro, hvarför jag anser att hvarken dan ena eller andra myndigheten härmed bör besväras. utan anhåller om prop. till afslag på utlåtandet. Äfven br Ekholm yrkade afslag af flera skäl, då deremot hrr Hes:olgren, Lund och Palander biföllo, dea sednara i synnerhet framhållande att rikets ständer böra omfatta alla sådana tillfällen då lättnad kan beredas jen fattige. Vid voteringen föll utl. genom 24 röster emot 22. Ekonomiutskottets betänkande J2 43, om hr WeiZenhjelms motion, att länsmanstjenster ej böra ttlilsättas förr, än närmaste förmennsn blifvit hörd, eller förr, än så kailad uppbördsborgen af 500 rdr dko blifvit ställd af den sökande, innehåller att vid förslags upprättsnde till länsmanstjensier, det möter :vårighet att bestämma g:underna derför, emedan om kunskaperna skulle ega företräde, det torde ktmna att inträffa, att öfrervigten i kunosksper ingalunda försäkrar om besittningen al den urskiljoing, d:n verksamhetslust och den förmåga att umgås med ulmogen, som utgöra så väsendigt erforderliga egenskaper hos en länsman, samt att om åter å tjenstetid ska!l fästss hufvudsakligt afseende, det möter, att till lylikxa tjenster behöfves personer med full verksamsetskraft, således yngre, äfrensom en olägenhet skulla uappitå derigenom, att personer från aflägsnare orter och som voro obekanta med förhållanderna i distrikterna, hvari de skulle komma att verka, anmälte sig som sökande, samt att då landshöfdingarne i allmänhet lemna kronofogden tillfslie at: förordna någon af honom för ordning och redbarket känd person, det ej är bshöfligt att kronofogdan dervid e:aåller ett större inflytande. Hvad den föreslaigna borgen angår, skulle den blifva svår för dem att erhålla och skickliga sökande derigenom förhinddras anmäla sig. Häröfsver yttrade hr Sundler den ttanen, att då landshöfdingeembetet har rätt tillsätta dessa personer, så vore ej något hinderligt uti förslags uppgörande ef kronofogden. Hr Rönblad snsåg borgen för uppbörden vara behöflig. Hr Björk ann 300 rdr bko otillräckliga som säkerhet, samt att kronofogdarne borde uppgöra förslag till linsmanstjensierna, då de måsta ansvara för länsmänmens uppbörd och äro deras närmaste förmin. MHrr Gezelius, Ekholm och Gus:afsson fuone det beräinkigt att försvåra tillträdet till länsmansbefattniogarrne, samt upplyste att konungens befallningshafvande vvanigen rådfråga kronofogde i fråga om dylika embeens tillsättande. Betänkandet bifölls. Ekonomiutskottets utlåtande AA 48, rörande prosten Melanders motion om en normalupplaga at satekesen, hvilkea, sedan den af Kongl. Moj:t ifvit stadfästad, ej skulle vid vite af 400 rdr bko och konfiskation förändrad fi tryckas, (en moiion, hvari man igeokänner hr Broman m. fl. som derom förenat sig), innehöll att Kongl. M:t måtte låta utgå en förklariog, att vid elementarläroverken och folkskoJorna endast sådana katekeser må begagnas,i hvilka språken, antingen de äro hemtade ur allmänna kyrkobiblen eller ur den af erkebiskop Lindblom begagaade öfversättning, äro införda till samma vidd och pafattning, som de ega i den år 4840 utgina ka.ekesen. Hr Ekholm anmärkte att man enligt utkottets betänkande likväl ertöll två slags katekeser, varigenom ändamålet förfelades. Han yrkade återemiss, äfvenså kr Schönmeyer, på arund deraff att jet ej Euade vara f åga om bibelspråkens långd! och bredd utan om ordställningen i desamma. Hrr Wiern och Rinman förkastade de inskränkta åsigterna. om vigten af likstämmighet uti bibelspråken, bvsrigemom åsra goda läroböcker skulle blifva obrukbara; och ar Winge förklsrade att han ansåg troa ej böra bindes af vwirsa former, utan att man må låta hvar och en lära hvad han finner för godt. Hr Gustafssom talade om villervalla i katekesväg och försvarade utl., som docz genom votering blef återecnitteradt. På anmälan ef hr Brodin, att representanten för Landkiona stad hr Pettersson insjuknat, valdes i hans ställe till ledamot i bevillningsutskottet br Syk. Hotion af Hr Gusafsson, angående bevillningen för grsäller, som ej idka eget näringsfårg. I sommanhang med och såsom ett tillägg till en f mig förut afgifven motion, rörande föreslagns äniringar uti vissa SS i ru gällande bevillningsförordring, får jag vördsamt föreslå, att bevillningen 2 rdr sko af gesäller, som icke idka eget näringsfång, nåtte, om icke alldeles borttagas, åtminstone nedättas till 4 rdr samma mynt. Skälen för denna besärda nedsättning äro till en del desamma, som af en motionär inom detta stånd sistlidne riksdag för samma ändamål anfördes, nemligen att gesällen, som ;ö er göra sig till godo de undervisningsanstalter som redan fianas, och derjerate begagnar verkstaden som en tillämpningsskola, kan anses stå på en utveckingsoch beredelsepunkt, för att kunna bosätta sig som egen arbetare, då bessattningen tids nog hiner bohom. De, som vid läroverken söka sim inellektuella u veckling och bildning, äro frie fråm beillning, och jag inser Icke hvarföre de, som gål den ägre linien för alt gagna sig och staten, skola unler samma period betungas med skatter. Härtill kommer ock det, som mig synes, orimliga förhålande, att gesäller äro, enligt nu gällande bevillning:örordning, lika högt beskattade som de personer, vilka med biträdo af hustru och hemmavarande ara idka handtverk som försörjningsmedel. Utan tt behöfra göra vidare jemförelser mellan dessa olika lag af arbetare, inses lätt att gesällen, som arsetar 108 andra, icke rättvisligen kan påföras lika hög beillninog, som sjalf-försörjaren, hvilken sjelf pjuter icsten af sitt arbete. Om remiss till höglofl. Bevillningsutskottet an rållea. Utskottsbetänkanden. Allm. Besvärsoch Ekonomiutskottets utliande JM 20 ang. upphäfvande af stadgardet, tt Kong). Maj:ts befallningshafvandes utssg i otefiyttningsmål skola komma att kollegii )-ö:sing underställas. Motionären, Magnus Månson fr. Ostergötbland, hade begärt att landsvöfdingeembetets utslag måtte, då ingen det öfverkiagar, förklaras gällande och blott anmälan ill kollegium göras; men Utskottet anser det I kunna ftillotirhbaa armadan dat Ba nd mm ät