Aftonbladet – 28 januari 1851, sida 3

hans hästsvansar Vero fästade vid ett kor; standar. Öfver loeket breddes en brokig sjal. Någon militärisk begrafningsceremoni har hittills ej varit bekant i Turkiet; likväl voro KerimPascha (komendanten) fen enge!ska och franska kon-uln, många officerare samt otaliga soldater närvarande. Processionen gick utan all ordaing. Friamför liksistan redo 20 å 50 Mollahs, som sjöngo sitt enoniga, hemska IU ala, ill ala. De ungerska fykingarne buro den allmänt älskade olyckiskamraten inda till tullen, men derutanför trängdes :isoldaterna ;n denna ära, och hvar och en bar henom ett stycke. Fill och med den gråbåriga gubben Keriim Paecha sar en af birarne. Ej långt ifrån begrsfaingsplatsen ställdes kistan på ett helsons graf, och bön förrättades. Då procasionen anlände till paschans graf, togs liket ur kistan och nedsänktes uti den ö å 6 ot djupa grafven, med bufvudet vändt emot Mekka. Da snören, hvarmed linneduken var sammanknutepn, sönderskuros nu, hvarefcer grafven betäcktes med breda stenar. — DumantFYND. Ett lyckligt fynd har blifvit gjordt i den vid Homburg liggande lilla staden Fredriksdorf. Eao innevånare i denna lilla stad fann i sin trädgård en stor oslipad diamant. ID3å en jude ville gifva honom 600 gulden för stenem, blef han uppmärksam på detta fynd, och underrätttade sig hos flera juvelerare om dess värde. D32 skola hafva värderat klenoden till 80,000 gulden. Få dagar derefter har samme man funnit på samma ställe flera smärre dylika stenar. Statsmännen och de lärda i trakten äro ifrigt sysselsatta för att utröna, huru etta så värderika fynd är en aflasgring af Taunusbergen, som således i allmänhet lära vara diamantnaltiga, eller måhända om detta rika fynd förskrifver sig från grundläggarne af Fredriksdorf, hvilka, som bekant är, voro invandrande hugenotter, hvilkas språk, franskan, än i dag der bibehålller sig, och soma väl kunnat medföra och undangömmia en dylik illdygt i nödens stund, men som nu åter blifvit dragt i dagen. (P. T.) — Ångbåten Indus, som för kort tid ejan ankom från Alexandria till Southampton, medförde. en mängd dyrbara saker från China och O:tindien för att uppställas vid den stora expositionen i Lordon. Bland annat fanns en magnifik fruntimnersrob, broderad med äkta perlor, hvilken värderades till 7000 pund sterling; en sadel med guldich diamantsornamenter, hvilken tillhört RungetSingh och värderas till6000 pund sterling; chinesiska skulpturarbaten i elfenben; ea bordduk och en shawl, rikt broderade af hindostanska fruntimmer after en method, som hittills varit alldeles okänd i Europa, 0. 8. V. — Baron GREnUs, en i många afseenden besynnerlig man, afled för kort tid sedan i Geneve. Han var fordom bekant genom sina bistoriska arbeten om Geneve och Waadt. Sedermera afsade ham sig sin egenskap såsom medborgare i Geneve och ville blott förblifva medborgare i Waadt, Neufchatel och Bern. Hans förmögenhet som steg till 4 , mill. fr. har han användt på ett värdigt sätt: Edsförbundet erhåller en million till understöd för sårade krisara och deras efterlemnade anförvandter; 80 000 fr. har han anslagit till välgörenhetsanstalter i Geoåve. Äfven några grannkommuner kafva blifvit ihågkomnme med arsenliga testamenten. — FRUNTIMMERSFÖRENING TILL BILDANDE AF TJENSTEFLICKOR. Uti Berlin har en fruntimmersförening bildat sig, hvars ändamål är att bibringa den tjenande klassen af qvinnokönet upplysning och kännedom i de ämnen som företrädesvis kunna vara dem af nytta i deras samhällsställning. Utom direkt undervisning i åtskilliga ämnen bållas mundtliga föredrag och föreläsniog ef goda författares arbeten. Utom denna förening, bar äfven bildat sig en annan dylik af vidsträcktare syfte, nemligen: Beriinerfruntimmers-bildningsföreningen, hvars ändamål år: 4:0 att befordra en högre bildning; 2:0o att med sin verksamhet understödja allmännyttiga inrättninger, som hafva inflytande på qvinnokönets bildande och uppfostran. För bildandet af tjemstefolk har föreningen sökt praktiskt verka genom ,Pestalozziföreningenp och Fröbelföreningeno, Invilken sistnämnde skall anställa ett försök att efier Fröbels id inrätta en så kallad obarntrådgårdn.. — OM POSTVEREET I NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER och dess stora framsteg förekomma i en officiell berättelse följande upplysningar: pVid näströregående fioansårs (1848—1849) slut, bade unionens postvägar en utsträckning af icke mindre än 478,672 mil; posterna hade på året tillryggalagt en sträcka af tillsammans 46,541 423. Kostoaden härför steg till 2,724 426 dollars. Under loppet af finansåret 1849—1850, förökades vågarnes utsträckning med 10,969 mil; den sträckasom posterpa hade att på året tillryggalägga med tillssmmans 5,987,354 mil; och den administrativa omkostnaden med 342.440 dollars Vägutsträckningen bade såedes tillväxt omkring 9!, procent och adrtinistraionskostnaden orskring 42:, procent. Härvid äro ukväl Oregon och Californien icke inberäknade. Antalet af postbyråer i Förenta Siatterna uppgår för BRärvarande till 20,087. Förvaltningens bruttoinkomster för det finansår, som upphörde den 30 sist. Juni, har töfverstigit alla örboppningar. Influtna postpenninger för bref hafva utgjort 4,575,663 dollars, och för tidniingar 919.485 doliars; dessutom har kongressen bewiljat 200,600 dollars såsom ersättning för fribref o. då. Postverkets inkomster öfverstego detta år utgifternaa med-340,018 iollars; och med detta öfverskott inbeggripet utgjorda esparingarne 4 432,045 dollars.n Denna berättelse är afgifven till 1regeringen af jelfva genera!postdirektören Hall, som,, på grund ef ler Jemnade upplysningar, föreslår en betydlig nadÅtining i brefportot, som enligt hans åsigt borde sifva lika för bela unionens område, Demligen 3 sents (icke fullt 4 sk. bko) för ett halft uns för fren kerade och fem cents för ofreankersde bref. — GALVANISKA UR. Tvenne urfabrikanter i Leipzig Stöhrer och Schelle hafva gjort och taJjt patent på en uppfinning, som när den hinner itveckla sig och blifva allmännare bekant, kommer att blifva af stor praktisk Bytte. Från ett på vanigt sätt konstrueradt normalur ledss trådar åt flera nåll hbvart man behagar, för att sättas i förbindelse ned de apparater som skola representera de vanlisa uren, t. ex. alla tornuren i en stor stad. En Tin normaluret utgående galvanisk ström, vVercande alldeles sen vid de elektriska telegraferne, sätter alla de olika apparaterna i rörelse, och alla lasa utvisa I fölid däraf från minut till minut.