Riksdagen. Kongl. Maj:ts nådiga proposition till rikets ständer angående låneunderstöd för anläggning af en jernväg mellan städerna Örebro och Nora. i Sedan i ändamål att åsta komma en lättare kommunikation emellan Nora och Lindes bergslagers rika mslmfält och sjön Hjelmaren samt deromkring belägna orter, bruksegarne inom nämnde bergslager hos Kongl. Moej:t anhållit om understöd af allmänna medel till utförande af en biåtled emellan Nora sjö och Bjelmaren, samt Kongl. Maj:tYderefter till rikets åren 1844 och 4843 församlade ständer gjort nådig framställning om statsbidrag ef 300,000 rdr till såväl denna båtled som en anuan särskild: föreslagen mindre båtled emellan Norasjön och Felsjön, men rikets ständer med afseende å tillgångarges otillräcklighet, för ett med så stora kostnader förenadt företag, och hvilket dessutom borde kunna uppskjutas till ett annat tillfalle, funnit något statsbidrag då icke kunna bevi!jas, så och efter det sedermsra den förändrade öfvertygelse gjort sig hos de i denna angelägenhet intresserade gällande, att det åsyftade ändamålet kunde, enär en kanal blott under en viss del af året vore för trafiken tillgänglig, fallständigare uppnås genom en jernbanas tillvägabringande emellan berörde malmfält och Örebro stad, samt plan ech kostnadsförslag till en dylik jernväg af omkriog 3!., mils längd blifvit med understöd af allmänna medel upprättade och teekning till bildande af ett aktiebolag för byggande af denna jernväg redan vidtagit, hafva de af vederbörande intressenter i nämnde före:ag utsedde kommitterade till Kongl. Meaj:ts nådiga granskning i underdånighet öfverlemnat berörde arbetsplan, under anhållan om statsbidreg till utförande deraf. Till stöd härför hafva tommitterade i underdånighet anfört: att under det i följd dels af folkmängdens tillväxt och derigenom i semma mån stigande beho? af födoämnen, dels ock af ökad varuproduktion inom såväl bergslsgen som andra delar af provinsen Nerike, mängdeb af de effekter, gom å ifrågavarande linie skola forslas, ständigt tilltager, antslet af förmän och den till varornas transport erforderliga körkraft på sedvare tider betydligt aftsgit, bufvudsakligen derigerom att största delen af de utåt denna linia belägna byar undergått laga skifie, i följd hvaraf den allmoge, som förut sökt sin bergning genom forslande, numera vändt sin big uteslutande till jordens skötsel och uppodling; att såledss oaktadt forlönerna på denna vägsträcka under de sednare åren stegrats till nästan dubbelt bs!opp mot fordom och minst 60,000 rdr bko tords årligen utbetalas för transport af jernmalm, tackjern, stårgjern, spanmål m. m., allt större svårighet icke desto mindre yppat sig att på bestämda tider fullgöra betingade leveranser; att vid sådant förhållande bruksegarne med bekymmer måiste emotse den tidpunkt, då transporter till hvad pris som helst icke lita sig verkställa, såvida ej en förändrad och lättare method för desammas fuilgörende ken vidtages; men att deremot, om på denna linie byggdes en jernväg antingen för hästkraft eller för mindre lokomotivar, det med visshet kunde förutses, att denra trafik komme att erhålla en ganska betydlig tillväxt, enär de outtömliga malmstreck, som fianas inom nämnde bergslager, då skulle kunna bearbetas i en vida större skala, än som nu är fellet, och malmen på jernvägen utföras till stranden ef Hjelmaren samt derifiån spridas till de aflägsnare orter, som väl ega en tillräcklig skogstillgång, men nu sakna malm till dess användande. Då således frågar, ut denna syppunkt betraktad,vore al stor vigt ej blott för provinsen Nerike, utan för hela riket, hafva kommitterade i underdåvighet anhållit, det Kongl. Moej:t täcktes hos rikets ständer i nåder töreslå, att ifrågavarande jernvägsföretag måtte på det sätt varda af staten understödt, att af kostnadssumman, hvilken med inbegripande af jordersättning,