lats, hans enka och hans ännu qvarlefvande vänner a nska bespara sig smärtan att se makens och vänli jens hvilostsd vidrörd af främmande händer. Men 4 le sakna medel dertill. De vända sig derföre påjv letta sätt till Ekelunds fordna lärjungar, till aila dem, c om känna och erkänna hans förtjenster, till dens iation, som räknar honom bland sina uppfostrare, c ich hoppas att genom de skärfvar, som sålunda unna sammanbringas, bli satta i stånd att på Jai cob Ekelunds orubbade graf uppresa en enkel minnesvård, som för efterverlden kan utvisa den platsa, ll ier det jordiska af forskaren hvilar. 0 — Malmö tidningarne tillkännagifva att handanden Mathias Flensburg derstädes aflidit 71 ir gammal. Han var mycket aktad för sin verksamhet och sitt nit för samhällets bästa.j dans frikostighet hade lagt grunden till navisationsskolan och sjömanshuset, befordrat sparoanksinrättninger, och nyligen var det han som öreslagit sjöassuransföreningen derstädes, hvilken nu kommit till stånd. Dessutom var han mycket välgörande, oftast i tysthet och okänd, och en verklig patriark i sitt enskilda lif. Han bade efter ett 50-årigt lyckligt och verksamt affårslif lemnat till sina söner det bestyret och lefde nu ett-lyckligt enskildt lif, då en förkylaing, tidigare än man förmodade, vållade bans bortgång. — Under rubriken Riksdagen, finnes införd i detta blad en af hr Gustafsson i borgarståndet väckt motion, som i flera afseenden förtjenar uppmärksamhet. Den utvisar nemliger, att i följd af klass-indelningen och det höga minimi-beloppet af bevillningen efter andra artikelo, som förekommer för burskapsegande bandtverkare i Stockholm (10 rdr banko), taxeringskommitteerna icke begagnat rättigheten att, då omständigheterna göra det billigt, nedsätta bevillningsafgiften derunder; hvarigenom denna blifvit för en del handtverkare vida större än deras ringa rörelse medgifver. Hr Gustafsson föreslår, att öka klassernas antal och bestämma den lägsta till sex riksdaler banko. 1 detta afseende synes hr Gustafssons motion vara ganska välbetänkt, om klassindelning verkligen behöfdes eller skulle anses hindra taxeringsmänner, att vid kånda förhållanden nedsätta bevillnirgen äfven under lägsta klassens. Men deremot kunne vi ej dela hr Gustafssons förslag, att bestämma högre afgilt för dem, som endast genom eget ardete sig försörja Det synes nemligen vara rättvist, att då den burskapsegande handtverkaren har rätt begagna andras biträden, men icke så den egne arbetaren, denne väl icke bör beskattas nästan lika mycket som den förre. Om en eller annan arbetare missbrukar sin försörjningsrätt genom andreas anlitande, är det stridande mot lag och kan således efter lagen hindras. Men ej böra alla derför lida. Oss synes emellertid, att all denna och annan klagan öfver den, för de mindre bemedlade ofta, obilliga taxeringen i hufvudstaden bäst afbjelptes om blott vederbörande af alla stånd och ståndsklasser gjorde sig litet mera besvär att taga del i valet af taxeringsmän och utse sådana, med personer och förhållanden på stället bekanta och erfarne män, som kunde motväga den hos vissr andra framträdande tjenstaktigheten att söka uppdrifva beskattningen till det högsta möjliga, eller som någongongång, tilläfventyrs af afund och bitterhet mot vissa klasser eller personer, söka komma åt dessa allt hvad de förmå. Den sednare tiden har gifvit anledning till mycken klagan öfver det sätt, hvarpå denna del af de offentliga bestyren bliivit behandlad, hvilket man redan ger af det stora antal besvär, som anföras hos pröfningskommitteen. Blott en allmän uppmärksamhet på saken kan afbjelpa missförhållanden2, hvilka svårligen genom blotta zifferbestämmelser kunna ens mildras. — Från Westerås berättas: Den blida vintern framlockar för denna årstid ovanliga tilldragelser: Uti en af stadens trädgårdar knoppas och grönskar en caprioli-häck, och TrTedan den 43 dennes visade sig i trakten af Ihrsta kyrka en flock af cirka 20 st. starar (Sturnus vulgaris). Riksdagen. Kongl. Maj:ts nådiga proposition till rikets ständer angående låneunderstöd för anläggning af en jernväg mellan städerna Örebro och Nora. Sedan I ändamål att åstakomma en lättare kom