TALlra BUNCR 8 KR RK Ave, 5,835,835. I Vid riksdagen 1828—1830: penningar årligen . . . ss s .s s s s s 2,124,187. 46,342 t:r oindelt spanmål, dito. . . 98052. oförändrade utgifter dito . . . -. . 3,707,667. extra anslag -. . . . . . 2,500,090. 8,429,906. Vid riksdagen 1854—18335: penningar årI ligen . oc. ss ss se bo ss 2,238,090. 47,345 t:r oindelt spanmål, dito. . . 404.070. I oförändrads utgifter dito . . . . . 3,707,667. extra anslag . . . . . . . . 430,000. 6,479,827. ligen . so cc sc. . as 2,452,262. 17,345 t:r oindeli spanmiål, dito. . . 4104,670. oförändrade utgifter dito . . . . .-5,707,667. extra anslag or eo so so BIA,BIA 7158.813. Vid riksdagen 1840—1841: penningar årVid riksdagen 1844—1845: penningar årI ligen so s sv se ss es so s 2,695,883. 17,345 t:r oindelt spannmål, dito . . 104,070. oförändrade utgifter ärligen . . . . 3,707,667. extra ansleg :. . . . . . 979,850. 7,488,470. Vid riksdagen 1848—1849: penningar årligem . cc ss se ss as a 0 2,741,576. 47,220 tunnor oindslt spanmål, dito . 403,220. oförändrade utgifter dito . . . . . 3,707,667. extra anslag ..öo. . . . . . . . 781,753. 7,534,216. hvaftill vid sistnämnde riksdsg ytterligare kommer följande anslag af mera tillfällig beskaffenhet, nemligen: Landtförsvarets andel i anslaget till 4848 års krigsrustningar cirka . . . . 666,666:32. Kostnaden för förstärkning å Stockholms garnison . . . s s . 250,000: — eller tillsammanlagdt cirka enahanda belopp, hverull samtlige riksstatens öfrige åtta utgiftstitlar uppgå. Hver och en, som vill egza föregående, med ali möjlig oväld gjorda uppgifter den ringaiste uppmärksamhet, måste efter min bastämda och oförgripliga öfvertygelse komma till den slutföljd, att några spår till den af hr von Hohezhausen omordade, omfattande plan till Sveriges landtförsvar icke finnes: att det enda, som qvantitatift utvecklat sig, är utgifterna, hvilka nära nog uppgått till dubbla beloppet af hvad de voro 4840; och detta på samma gång, som den egentliga hären minskats till nummerär, utan ersättning af andra försvarskrafter än allmänna beväringsmanskepet; men hvilket, i anseende till sin all ändamålsenlighet saknande organisation, endast är att snse com en här på papperet; att i qvalitatift hänseende det visserligen i vissa delar gått framåt, såsom hvad angår de militära bildningsanstalterna, artilleriets materiel m. m., men dock ingalunda reiatift till de stegreade utgifterna. Uv förenämnde sanningsenliga -rekapitulation af förhållanderna till början af innevarande riksdag, har jag endsst upptagit hvad som verkligen inträffat; deremot har jag förbigått hvad jag ansett hafva blifvit urakslåtet, äfvensom de brister, hvilka deraf varit ena följd. Att härom yttra mig, anser jag dock vid detta tillfälle vara så mycket mera af nöden, som det endast härigenom blifver möjligt att som sig hör bedöma Kongl. Maj:ts vid inzevsrande riksdag aflåtna proposition om statsverkets tillstånd och behof. Visserligen torde hvad jag kommer att påpeka, från vissa håll föröka en mot mig ådagalagd fiendtlig sinnesstämning; men detta obeheg anser jag icke böra utgöra ett hinder att, trogen min fosterländska pligt, låta sanningens röst ofärställdt och utan fruktan uttala sig... Möjligen kan man en tid lyckas att undertrycka verkningarne häraf, men förr eller sednare skola de docx komma att inträffa. Den rättskänsla, som. lyckligtvis ännu utgör ett grunddrag af nationallynnet, är mig på samma ging en borgen härföre, som den uppmanar mig att ståndaktigt gå mitt föresatta mål till mötes, emedan jeg tror att mina ider hafva framtid, rätt och rättvisal framför sig. Öilvergående till ofvan antydda brister, hvad framställor sig väl för den. oväldige gramskären, såsom frukter af ett 36-årigt fredslugn och kostnader, som i ett sammanräknadt belopp uppgå till öfver 2940 millioner rdr banko? Jo, bvad först och frärcst armåns indelning i: olika korpser angår, så kan man deruti icke spåra ringaste skymt till princip och ändemålsenlighet, så framt man icke så vill anse ett lyckadt bersödande, att på bekostnad af allt annat tillskapa en mängd öfverflödiga, men lucrativa chefsbeställningar, samt en för militärlyxen välkommen mångfald af uniformer, föranledd af armåns indelning i en mängd särskildta korpser med olika benämningar, ehuru. af enahanda natur. Att hved här blifvit påstått, icke i ringaste mån är öfverrifvet, derom förvissaås man-på samma gång som man kastar en blick på armens rargfulla och tager i beräkning korpsernas numerär. Den vid åtskilliga regementer och korpser af dågens. bändelser föran!edda mobilisering af 8. k. fältbataljoner ådagalägger än ytterligore såväl olämpligheten: saf svår närvarande. korps-indelning, som de nödvändigasföljderne uf det för krigeryrket stationära förbållande, som: vid indelningsverket är förenadt. Man finner nemligen att, sedan: en till erforderliga antal stark fältbataljon utgått ur våra på 9:ne bataljoner fördeldte, samt ytterligare befälseadre för ännu en bataljon innehållande regeraenter, åter: stå visserligen några qvarlefvor af såväl befål som manskap, men som äro af den defekta egenskap, och dessutom, synnerligast hvad truppen angår, så otjenstbara, att de, osktadt den dryga kostnad :de icke de.stomlindre tillskynda staten, äro såsom något Helt för sig oanvändbara. i Toger man åter, i betraktande armen med hänseende: till förvaltningen af dess ekonomiska sngelägenhbeter, så framstår främst, att den polygarkiska kollegiala styrelseformen blifvit ioom krigskollegium bibehållen bredvid den enligt grundlagen ensamt ansvarige och af. Ständerne åtkomlige departementshefen. Såsom skäl till detta bibehållande har man visserligen åberopat, att den enskildes rätt skulle vara bättre bevarad genom den kollegiala — än dePartemental-styrelsen. J:g är likväl härutinnan äf alldeles motsatt öfvertygelse. Den ansvarighet inför Rikets Ständer, som regeringsformen stadgar för landtförsvars-departementschef, bör utgöra ett säkrare skydd mot maktmissbruk och förbiseende ar embetspligter, än. den oåtkomlighet, som i verkligheten, om icke lagenligt, skyddar möjligen alltför 1) Beloppet grundar sig på landshöfdingarnes off eiella meddelanden. 2) Håruti icke inbegripet extra anslaget till armöens Pensionskassa, men väl krigsmanshusmedlen, 0. 3. V. Som utgifterne för landtoch sjöförsvaret vore sammanförde ända till 4825 års riksdag, och afskiljandet af hvad som särskildt hör till hvardera, är förenadt med både svårigheter och tidspillan, har jag inskränkt mig tiil uppgiftern6 för 1810, PTE adö t INGE KK 17 RR FR FET TU JF FÖLNE CT I PSA rå a