Aftonbladet – 27 januari 1851, sida 1

FÖRSLAGET I P.—) VUPPSATT, AF EN F. D. STUDENT. — Fiickan giek och friherrinnan sökte bringa ordning och sans i sina tankar och slutsatser. Hvem kunde det väl vara, söm den obygglige negern var satt att bevaka eller beskydda med vapen i hand?... Månne ej någon konungamördare? ... upprorsmakare? ... röfvarchef?... någon brottsling, som antingen var ertappad eller efterspanad?... Håren reste sig ånyo på den ridderliga borgfruns hjessa vid föreställningen att konske hysa en fågelfri missdådare inom sina loyala, fredliga murar, och ju närmare hon tänkte på saken, dess farligare började hon finna den. Ingen tid syntes henne mer vara att förlora, och kon störtade upp för att sjelf ila efter budbärerskan, när dörren i detsamma öppnades och grefve Harenflycht som på sin rekognoscering mött den unga flickan och al henne fått veta tantens tillhåll, inträdde med ett af sina west förtjusande och artiga småleenden. Nådigaste tant! börjad? han, jag kommer för att göra min ödmjuka afbön och förklaring!... och innan nu friherrinnan, lyckligtvis, med ett enda ord hunnit förråda sig, visste hon alit, tackande Gud i tysthet för sin räddade värdighet Den af grefven äskade förlåtelsen för hans tvungna tyst nad beviljades naturligtvis med uppräckta händer, och pi denna lilla seen följde en annan, ännu mera öm och rörande, hvari Nelly spelte förnämsta rollen. Slutligen åter. kom Lisette med baronen, som fick mottaga den vigtiga underrättelsen om friherrinnans plötsliga nerfattack och vederfåenders, hvaremot han i utbyte lemnade en beskrif. ning om öfversten, som han fann högst distipguerad för att vara född plebeje. I bästa Iynne återvände man n gemensamt till det talrika sällskapet, hvarest den nyss sö fruktade gästen förestäldes oeh välkomnades af värdinnan som i den dubbelt angenäma känslan af att både vara be friad från sin oro och s6 sin societet förökad med en s ) 80 A, B, N:is 2—8, 6—11, 1ö—20,