OSMAN SBA VYFRe oo TAM BVIPLVISIIMEE BMT ser man hufvudfigurerna: Koleran, som spelar en triumfmarsch på en pipa. gjord af ett menniskoben; och Socialismen, i dödens skepnad, läsande ett nummer af tidningen Peuple,. Riksdagen Plena den 25 Jan. Ridderskapet och Adeln. Efter justeringen af åtskilliga prötokoller företog: frågan om grundlagsförändringarne. Förslaget till ändring af 68 8 Riksdagsordningen, rörande tider för revisionerna af Statsverkets, Bankens och Riks gäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning, bi-l fölls enhälligt utan diskussion. Förslaget till ändring i 2—3 mom. 44 och 22 Riksdsgsordningen, rörande representationsrättigneten för Fahlu bergslag, bifölls äfven enhälligt, uten att någon yttrade sig mer än br v. Hartmarsdorff som gjorde anmärkning mot redektionen af slutet i 44 S 45 mom., emedan der icke vore tydligt utsatt inom hvilket län den valbare skulle i tre år varit bosatt. Deremot uppstod en ganska liflig de datt om förslaget till ändrirg af 52 Reg:s-former och 24 Riksdagsordn., angåerde tillförordnende a Bondeståndets sekreterare, ehuru blott tvenne talare. br v. Hartmansdorff och hr Arvid Ribbing, yttrade ig emot bifall till förslaget. Dessebåda herrar hade nu till motståndare, utom hrr Weidenhbjelm och Ce derskjöld, äfven hr Lagerhjelm, fris. C. O. Palmstjerna, hr Aminoff, grefve Lagerbjelke, frih. C. R. Cederström, grefve Henning Himilion, hr Tersmeden och hr v. Troil. När proposition om bifel framställdes, ropades ja högt af många och nej häftigt af andra. På begären företogs votering, som uföll med 436 ja mot 62 nej. Närmare berätte!se om diskussionen miste uppskjutss till om måndag. Emellertid må nämnas, att kämparne för bifell, utom brr Weidenhjelm och Cedersijöld, hvilka utgingc från rättvisans ståndpunkt och derföre yrkade bifall, och br Aminoff, :om ansåg tillsättandet af se kreterare i Bondeståndet genom Konungen obshöflist. sedan numera: Bordeståndet förvärfvat sig tillräckli; känsedom om grundlagarne och öfning vid ärendernas behandling, framställde månogshanda skäl till bi fall. De flesta förordade bifall, emedan de icke vill motsätta sig att Bondeståndet skulle få sitt yrkande understäld: Kozunogens rpröfning, och frih. Palm: stjerna derföre, att han ville göra Bondsståndet er återtjenst för handtaget den 18 Dec. vid representationsförslegets förkastende. Han påminde om åt skilligt i de båda ståndens heleningstal och återkallade i Ridd. och Adelns åtanka den vänskap, son borde råda mellan de båda respektiva stården. H: v. Hartmansdorff tyckte likväl det vara besynnerligs att man ville betala den gamla representationens uppshållande med dess undergräfvande gerom att bort taga en af dess hörnstensr; ban ville icke störa der vänskep, som bör råda mellan de båda stånden, mer det hör till: vänskapen ett icke gifve sitt bifall då vännen missförstår sitt eget intresse, såsom hr v.H ansåg Bondeståndet ru göra. Förslaget till ändringar i 53, 69, 70, 74 SS Reg.form. cch 31 8 Riksd.-ordn., angående ätskilliga Bevillningsutskottets åligganden, bifölls, sedan hr v. Hartmansdorff och hr B. Rosenblad framställt nigra anmärkningar, men likväl tillstyrkt antagande. Afven förslaget till ändringar uti 53 och 56 SS R. F. samt 33, 34, 49 och 51 SS R.O., angåerd:t motioner, bifölls, men först efter en liflig debatt mellan feiherre Raab, hrr Cederschjöld och Wejdenhjelm m. fl., som ville afsleg, å ena sidan, och friherratne Palmstjerna, hrr Rosenblad, Fåhreu: och v. Hartmansdorff, som ville bifall, å den andra. — Hos Presteståndet afslogs (med 37 röster mo 15) förslaget om årliga statsrevisioner; frågan om valrätt för fjerdepartsegare i Fshlu bergslag bifö ls; förslaget att Bondeståndet sjelf skulle få tillsätta si: sekreterare bifölls; de avgående åtskilliga bevillningsutskottets åligganden framställda grundlagsändringsförslagen bifölles; och de i afseende på motione; föreslagna förändringarna förkastades (med 28 röster mot 49). Så långt hann man i förmiddagens pleaum; på aftonen lära de öfriga hvilande försleger ill partiella ändringar i grundlagarna förekomma. — Hos Borgareslåndet företogs i dagens p!enun först Konstitutionsutskoitets betänkende J4 4 till bebandlisg. Den föreslagna 68 af Rikedagsordnin gen antogs utan diskussiop. I anledning af försla get om förändring i 2, 5 mom. 14 och 22 SS RO., rörande representationsrättigheten för Fahlu Bergsleg, hetda hr Falkem ett längre anförande emot at: jerdeparfsegarne skulle ega rätt att deltaga uiriksdagsmentavalen. inom bergslegen. Do skäl som anfördes emot en sådan rätt upptogos cch wvederlade: sf hrr Muren, Collen, Billström, Halling och Ek: holm, och stadnade ståndet vid antegandet af Konstitutionsutsk:s förslsg. Häremot reserverada sig hr Falhem. Beträffande den 22 8 R. O., entogs Konstilutionsutskt:s försleg, ett Bocdeståndet, i likhe: med de öfriga stånden, sjelf skulle tillsätta sin set!reterare. Endast hr Lagergren anmärkte för konseqvensen3 skull, att han ej hade så mycket emot en dylik rättighet för Bondeståndet, som mera ovsåg den innefatta ett beröfvande af ett kong! prerogatif, hfar öre han vidhöll sina förut i frågen yttrade åsigter. Hrr Brink, Gustafsson och Winga talte några låinpliga ord för förslsget, hvarefter det bifölls. Vid frågan om ändringar uti ö3, 693, 70, 71 SQ R. F. och 31 S R. O., angående å:tskiliga Bevillningsutsk:s åligganden, yrkoda hr Brink proposition om afeleg, en äsigt, gom äfven af brr Gustafsson, Billström och Murån försvarades, hvaremot hrr Gråå, Wera och Gezelius yrkade bifell. Vid voteringen antogs förslaget med 29 Ja emat 49 Nej. Öfver försleget till ändringar angående motioner fgttrade sig isynnerhet hr Björk tiilstyrkende afslag likaså her Boseus, Gustafsson och Brink, dock antogs förslaget. Frågan om de sammansatta ut skötten afgjordes genom votering, fom umföll så att Konst,utsk:s försleg antogs med 23 Ja mot 23 Nej. Ea längre diskussion föreföll i enledning af förslaget till närmsre bestämning ef tiden för motioner: sfaifvande. Herr Gustafsson, Bergman, Gezelius, Billström och Almgren förkastade förslaget såsom en inskränkning utt ständervas rättigheter, hvaremot årr Palander, Brink, Ekholm och Schwan talede för detsamma. Vice talmsnnren ville göra slut på saken trenom den upplysning att bondeståndet afslsgit förslaget, men kr Wern invände att, cå intet oMicielt meddela de derom förspoits, borgaroeståndet ej, minst i en så vigtig fråga, må bero af hvad ett annat stånd beslutat. Derefter blef förslaget bifallet, äfvensom ändringarne och tilläggen uti 56 och 81 SS R. F. samt 4 mom, 29 S, 3 mom. 49 och 73 Sg Riksdagsordo., rörande behandlingen af frågan om tr AA AR