REVY AF TIDNINGARNE. Morgonbladet för i dag menar, att med exekutionen öfver Slesvig-Holstein har den sista ff 1848 års illusioner faltits, Omdömet härom )eror på tycke och smak. Men om illusioiernan fallit — hvilket för öfrigt vore rätt ora — så qvarstå deremot vissa verkligheter, vå hvilka vissa politici lått kunde stupa omull, om de icke vilja varseblifva dem i sin väg. Hit hör i första rummet, att en repuolik finnes i Frankrike och som ej torde bli ;å lätt att förvandla till illusion. Man ihågkomme blott hurusom en mängd kloka spåmän after Februaridagarna 1848 förutsade med största visshet, först att denna republik ej skulle räcka mer än i sex veckor, sedan sex minader; sedan, efter presidentvalet, att Louis Napoleon antingen skulle göra sig till kejsare eller abdikera till förmån för någon af de kungliga pretendenterna; vidare de tusenfaldiga intriger, som spelats af de dynastiska kotterierna och hvilka icke lemnat något medel af lögner och förtal emot provisoriska regeringen, och demokraterna i allmänhet oförsökt, för att i folkets ögon förstora hvarje misstag eller svaghet, som kunde läggas nämnde regering till last; vidare utfallet af valen till lagstiftande församlingen under reaktionens dåvarande inflytelse, hvilket åstadkom en helt annan anda i denna församling, än i den konstituerande; och slutligen all den skrämsel och oro, som socialismen en tid förorsakade genom sina ideologiska och oklara läror om arbetet och dess organisation m. m., hvilket måste föranleda de vådligaste konflikter, så långe dessa idcer icke ännu hunnit återföras på sin rätta plats inom de naturlagar, som reglera individernas förhållande till hvarandra i arbetet och rörelsen. Allt dettå oakfaötWkår rewubliken i närvarande ögonblick fastare än tillförene. Uti Tyskland ser det visst illa ut; men om förhållandet nu jemnföres med 1847, så visar det dock den skillnaden, att den qväfvande censuren är afskaffad, och den lärer väl knapp: kunna återinföraz, huru hirda tryckfrihetslagar man än må lyckas göra i öfrigt. Ett slags konstitut:on finnes äfven i Preussen, som i alla fall är något bättre än ingen, och svårligen lärer kunna alldeles utplånas. Men härtill kommer något ännu vigtigare uti den rika, om också dyrköpta, politiska erfarenhet tyskarne gjort under denna tid, och hvilken kanske ej kunnat vinnas utan att genomgå illusionernas menlöshetsperiod. Belgien har fått en reformerad statsförfattniog, hvarmed både regering och folk synas vara belåtne. , Holland har likaså utbytt en gammal medeltidsmessig författning emot en mera rationell och tidsenlig. Danmark har öfvergått ifrån envålde till en verkligen konstitutionell och representativ stat på ganska demokratisk grund. Om således illusionerna försvunnit, så är det som qvarstår ändå icke alldeles att förakta, utan måhända värdt att kalla realitetera.