halva erhallit en mångdubbel ersättning lör denna minskniag i statsverkets directe intrader genom den nära fem gånger större brefvexl:ng, som härigenom uppkommit, och anser derföre med rätta denna reform som den vigtigaste i kommercielt och industrielt hänseende, som bittilis blifvit gjord. Det exempel, England härigenom gaf, följdes först af Rysslands sjelfherrskare, som med ädel liberalitet skyndade att, till lyftande af den inre rörelsen inom sitt vidsträckta rike, be-j gagna den mäktiga häfsting, som Rowland Hill upptäckt, nemligen ett lågt medelporto. Ar 1844 infördes inom hela ryska riket ett enda porto af 10 kopek eller omkring 10 sk. bko, ett porto, som med afseende på de omätliga afstånden för postens befordrande, mellan polska gränsen och Kamtshatka, Odessa och Hvita hafvet med mera, visserligen måste anses lågt. Under innevarande år lärer dock en ytterligare nedsättning i detta porto så till vida hafva beviljats, att för ett afstånd af 23 werst numera blott ett porto af 3 kopek erlägges för ett enkelt bref om ett lod. Österrikiska kejsarstaten var dernäst den, som införde reformen, då dess poststyrelse år 1847 för alla till detta rike lydande länder bestämde ett porto af omkriog 6 sk. bko, då brefvet befordrades ett afstånd af mindre än 20 tyska mil och af 12 sk. då det befordrades på ett längre afstånd än 20 mil. Preussen införde år 1848 äfven en förenkling och betydlig nedsättning af sitt brefporto, då det inländska portot bestämdes till 1 silfvergroschen eller något mindre än 3 sk. svenskt bko för ett afstånd af till och med 10 tyska mi!, 2 silfvergroschen för 20 mil och 3 silfvergroschen för öfver 20 mil. Frankrike införde år 1848 ett uniformt brefporto af 29 centimer, eller circa 4!, sk. bko, för hela Frankrike, Algeriet och Corsika, för hvarje enskildt bref om ett lods vigt, hvilket porto dock i år blifvit höjdt till 25 cent. eller Ö sk. bko, af det skäl, att tillvexten af korrespondensen, som för år 1849 var beräknad att utgöra 60,000,000 br2f, enda.t balöpte sig till 39,000,000, och att statskassan: tillstånd ej medgaf den derigenom för tillfäliet uppkommande brist i påräknad tillgång. Man kan dock taga för afgjordt, att denna omnämnda mindre tillvext i brefvexlingen endast förorsakade: af den stagnation i röre!sen, som föranleddes: af landets politista hvälfningar, och att den uppkomna bristen snart skulle blifvit fylld, om man blott hade mäktat med den konsequens fullfölja det en gång faitade beslutet, som dervid iakttagits af England, Ryssland och andra ofvannämnda länder. Ar 1847 infördes ett uniformt brefporto för alla bref emeltian hvilken ort som helst inom det Stor-Britanniska riket och hvilken ort som helst inom de Förenta Nordamerikanska Sta ternas område, hvilket bestämdes till det jamförelsevis låga beloppet af 1 sh. St. elar circa 28 sk. bko. Innevarande år i Maj månad afslöt Osterrike först med Bayern och Preuisen samt sedan, gemensarat med dessa, med de öfriga tyska staterna en så kallad Tysk Postförening, om-l. fattande äfven alla ej tyska till Österrike och Preussen hörande stater, genom hvilken öfverenskommelse portot inom alla dessa länder bestämdes för ett enkelt bref om ett tullods (cir-, ca 11; sv. lod) vigt till en silfvergroschen för ett afstånd af mindre än 10 tyska mil, 2 silfvergrosehen för mindre än 20 tyska mil och 3 silfvergroschen för ett afstånd ifrån och med 20 tyska mil och derutöfver. Till följdderaf kostar nu ett bref från Memel till Baden, från Stralsund till Milanos eller från Bremen till Semlin m. m. fö: en vigt af 11. sv. loi ej mera än circa 8 sk. bko, och kunna varuprofver, handels-circulärer, lithografier och tryckta saker på samma afstånd försändas mot den yt-l. terst låga afgiften af en tredjedel af ofvannämnde portosatser, då de vid inlemnandet betalas, samt, med undantag af lithografierne, som betalas styckevis, utan afseende på vigt, ej öfverstiga en vigt af I . För bref, som väga mera än eit tull-lod, erlägges halft porto för hvarje öfverskjutande balft lod. I brödrariket Norge infördes år 1849 den 1 September ett nedsatt porto af 4 sk. bko för ett afstånd af mindre än 20 norska mil, och 8 sk. bko för mer än 20 norska mil, allt beråknadt för enkelt bref om eit lods vwigt. Första årets resultat af denna nedsättning utvigar, att brefvens antal ökats med ), och att postverkets benållna inkomst, jemförd med hvad den varit förut, minskats med rdr sp. ), eller svenskt banko ). Enligt de kalku:er, som blifvit uppgjorde och bi agde det förslag i ämnet, som till storthinget ingafs, beräknades denna minskning i postverkets diutills va rande inkomst! tili 36,000 specier, och ändock ansåg storihinget, att reformen borde ske och gationen är derför tacks:m. I Danmark har regeringen nu nyligen föreslagit, alt portot för ett enkelt bref om högs: i lods vigt inom hela danska riket ej skai blifva högre, än 2 sk 8 rst bko, och är det fulikomlig anlednisg att förmoda, alt detta förslag antages af riksförsamlingen, oaktadt de tryckar de utgifter, det långvariga kriget med Holstein medfört och inau nedför, samt Ocktadt den minskning, so. skulle upptomma i postverkets iatrader, och som k:lcuterats att för fösta året uppgå til ciea 33,303 rdr, 16 sk. bio. ! Så almänt erkäöodt är det numera, att ett (Jågt medelporto u!gör eti af de första wilkoren för indust:iens och haidelns fulla utvecklivg samt ati ena sist ull vinnarde häraf ej bör .Ay dea uppoffring, som dennaa, liksom de flesta stora retormer, tillen början medför. Det sjnes då vers på tiden, att denna så vigtiga och enjeligna törbättring älven izkttagesi vårt land, det sista af veridens civiliserade länder, som ännu ej tillegnat sig densamma. En motoa i deuna syftning väcktes också sm tid flöamra riledar an man kf Il 0 AA AM