Aftonbladet – 21 januari 1851, sida 2

— Morgonbladet för i dag trakterar åter ned några af sina bekant djupsinniga reflexioer. Så heter det t. ex. om Norge, med anedning af en ur Kölnische Zeitung af oss reoroduc rad artikel, att Morgnbladet sicke vill pslå sig på att profetera not olycksbådande för ett rike, som med Svege är lagligen förvenad!; men hvad ingen, som åt Norska förhållanden egnat någon uppmärksamhet, kan dölja för sig sig sjelf — det är att om händelserna fortgå i det landet i samma riktning som hitintills, så kommer spänningen mellan folket i Norge och medelklassaristokratien att upptända inbördes krig — kanske redan nästa vårn. Sapperment! Det var ändiicke så litet spådt uf Morgonbladet. Häraf ser man, att ordspråket: Ingen är profet i sitt eget land, inträfar på Morgonbladet. Men hvad Norge anbeangar, så kan det perfekt förutsäga hvad som skall hända. Emellertid om flera än Morgonbladet skulle frukta ett inbördes krig i Norge, synes det vara allt skäl att förekomma ett sådant genom en proposition från regeritgen om någon utsträckning i valrätten, om hvars biilighet äfven Aftonbladet åtskilliga gånger yttrat sig. Detta är likväl icke den sens moral, som Morgonbladet drager af sin anmärkning. Det kommer i det stället till den slutsatsen, för hvilken tänkande utländningars, omdöme åberopas till stöd, att vi (här i Sverige)s såsom landets dyrbaraste egendom måge bevara vår svisa och ärofulla statsförfattrings; och att ingenting annat behöfves, än att skaffa Sverige sstora män eller åtminstone stora statsmän, ssom kunna bota de refvor öfver hvilka man oklagar med fog. Andå något! — Såväl i Morgonbladet som Söndagsbladet, pågår nu som bäst, liksom från hvar sin flygel, ett nytt anfall på kapten Stiernsvärd för hans anmärkningar mot den kongl. propositionen, hvilka i Morgonbladets fash.onabla språk kallas beborialer. Aa a a a vn