Aftonbladet – 17 januari 1851, sida 3

stat henne eller alitför sträng i bedömandet af henne barnsliga fel och brister, dock tydligt inser dem cch a det beligaste intresse finner sig manad att rätta och städs omfatta henne med öm tiligifvenbe:; alltså — då jag ick känner någon, tilt hvars gudsfruktan och kärlek, förstånc och tålsamhet, jag vid mitt frånfälle skulle med störr trygghet kunna anförtro virden ef det: dyrbaraste jag ege och efterlemnar, än dig, min egev. brorsoch fosterson, Si giemund Eifborg — bar jag efter mogen öfverläggning ve lat föreslå dig att äkta min älskade dotter, Antoinette Will mer, såsom bästa sättet att tillförsäkra henne ditt beskydc hvilket utgör min sista och innerligaste önskan på jorder Jag hoppas alt den kärlek, hvarmed j båsa hafven omfat tat mig, skall kunna sammansmälta edra egna hjertan ie renad låge, belysande eder vig med samma klara sker ehvad den går mellan tistel eller rosor — försonande e med lifvets oundvikliga vidrigheter och förskönande des ymniga förråd af sällhst och fröjder, samt befarar så myc ket mindre uteblifvandet af denna känsa, hvilken me skäl betraktas som ett af hufvudvilkoren för ett lycklig äktenskap, som det icke bör blifva svårt för en man me Sigismunds egenskaper att vinna ett fritt textonårigt bjer ta, så i bebof af alt med fullt förtroende kunna bängifv sig åt någon som Åntoinettes i denna stund, och å andr sidan tviflar jag ej på att äfven hon skall ingifva en mot svarande böjelse hos den, som utan fördom kan skilj mellan hennes barndoms sjelfsvåld och den lefvande åtr efter det sanra och goda, hvilket allt mer och mer ut vecklar sig på djupet af hennes själ. Ledd i en rättskaf fens rigtning skall hennes lifliga och lätt uppfattande sin ne en gång kunna bära de herrligaste frukter. . I den fasta öfvertygelse att min värdige fosterson skal med oaflåtlig ömhet och uppmärksamhet, samt min älska de dotter med det innerligaste förtroende möta, aktgifv och sluta sig hvar til! den andra då jag upphört att lef va, antager jag således att min önskan om deras gifter mål skall kunna gå i fuilbordin och har för den skull ick för det närvarande gjort honom någon serskild disposi tion af min förmögenhet, enär han igenom min dotter e dag skulle komma i besittning af alltsammans — mer undantag blott af hved min saligen afsomnade man ec jag, utan vilkor, anslagit till välgörande ändamål. Me skulle, mot min förmoser, ågot oöfvervinnerligt binde möta miva önsknivgar och 1 Intetgösa dem i afseerde på den föreslagna föreningen då eger min brorson att we å bärefter, räknadt från min död:dag, lyfta för sin enskild: del, som arf och eget, en summa stor hundra tuser (100,000) daler silfvermynt (förutom det arfvode han som H val halv Da lars aAa