Aftonbladet – 17 januari 1851, sida 1

undergräft hennes af naturen klena hesa och doktorerne började tsla om en resa till främmande luftstreck. Det behöfdes ej mer för heunes man, som altid älskade hennc ill förgudning och som genast beslöt sit sjelf öiverför: sin bustiu till Rio. Haa hade i sin första ungdom gåt till sjör, såsom crdast ärmral til detta yrke, men sedar upphört dermed, när fadren tillbjöd honom att ingå sov kompanjon i hsns betydliga handel, hvarefter han sköt bolagets affärer med en drift och lycke, som inom få å fördubbiat förmögenheten. Nu önskade farbror naturligt vis stt realisera den andel deraf som med rätta tillhörde honor, men på min fisters uttryckliga bön och begäran eftersiänkte hin det så, att hälften af de cednare årens gemensamma behållning skiftades i lika lotter meilan ho no a ceh bang tre syskon, hvilka alla voro gifta och h-de flere barn. Genom denna oegennyttiga, att icke säga ädel. modiga hardiing förminskades visserligen gafiska ansenlig! hans rättmätiga viasat, doek återstod ännu tillräckligt at inköpa och bafrakta ett af handelsfiottens största och bäst: fartyg, på bvilket resan företogs. Allt gynnades af de lyckligaste framgång. Mina festerföräldrar voro borta (yra år och under dessas förlopp föddes min ännu lefvand: kusin, som vid hemkomsten blott var sjutton, aderton må nader gamal, men eti ovsnlugt vickert, friskt cch hfig Barn. Min fasters helsa var äfven återställd, men wi.tondet i de varma länderna bade gjort henne ömtålig för vårt birda klimat, och andra vintern, som olyckligtvis blef strängt och ihärdig, bakom benne mjeket illa. På våren skulle min farbror företaga en py resa och, eburu svårt hon bade att skiljas vid barnet, som hon ej mer ville bloitställa för sjölifvets faror, beslöt hon att åttöja honom, helst mean förespeglade henna der dubbla foran af Sverges otjenliga juit och hennes fruktan och esknad under mannens frånvaro, hvilka samfäldt kunde förkorta bennes lif. Den lilla iyitades således till farförä!drarne, af hvilka hon öfverhopades med den mest öfverdrifna ömhet, och de båda makarga afreste för andra gången. Från denna tid voro de blott hemma i fåderneslandet på korta besök, under hvilka ck jeg, som var in2ckorderad hos en aktningsvärd prest, sid bereddes tilliälte att triffa dem och bugnades med pic igt bevis på deras fortfararde ömbet och omtonkr (M