Aftonbladet – 17 januari 1851, sida 1

icke allenast de sednaste twiildragelserna, utan äfven min fasters framfarna lefnadsöden, på det ni ej möjligen mitte örled:s att fatta en orätt förestälning om hennes karak ter, som ej ensamt får bedömas efter detsista öfverspända tillståndet. Tsla, jag ber er!s Nåväl, jag skall bjuda tll att göra det utan alltför slor vidlyftighet, ehuru jag nödgas utgå från den tid då min faster som en fattig torparflicka kom till —g, ait der söka sig tjenst och uppehälle. Jag har redan någon gång flyktigt berättat huru hon genast lyckades komma ieit aktninssvärdt hus, men icke vid:ört alia de ledsambeter hon nödgades utstå, då ildsta sonen, betagen af hennes säl!syvts swörhet och rena, osku!dsfulla sinne, beslöt att göra Benno till sin bustru. Den rika och sosedda köpmansfamiljens afsky för ett dylkt gitermil var, efter verlders rätt alt se, ganska naturlig. Torftighet och ringa stånd nedsätta ju alltid, som mas vet, dygdens och skönhetens värde, då rikedom och en viss härkomst deremot ega förmågan att adla både yttre och inre lyten. Men om dessa förvända begrepp i allmänhet har jag icke här att tala. Således: när böner och hotelser visat sig lika litet verksamma som den unga flickans frivilliga slägsnande, och ynglingens passion växte ji mån af de hinder, hvilka lades den i vägen, samt slu ligen öfvergick till förtviflan och ursinnighe?, nöd: gades de sota törslirarae gilva eter, och de älskande vunno omsider seger och belöning för sin på mingsbanda sätt bepröfvade trohet. Icke så mycket af bana närmaste som af hans mer aflägsna slägtingar, fick dock min faster sedermera röna flera förödmjukelser. Utan att heklaga sig deröfver, led hon deraf, men sökte för sin man lika sorgfälligt dölja detta, som gifva deras uppförande den bästa iolkning; och följden af hennes godhet och försigtighet var ock:å den, att aldrig något obehagligt uppiräde, långt mindre någon brytniog egde rum mellan bonom och hans anhöriga. — De fingo tvenre barn, men bida dogo i sin spadaste ålder; och kanske i tanta att aldrig erhålla flera, idet jig upptagen i deras hus vid elfva års ålder, samt — ig! vi i ned. rågoslunda faltringsgåfva och för lip g — uppfostrad ll bvad jag ör. unelleriad Lade Ce so:ger, Hln fester mst genowrt, 6