Aftonbladet – 16 januari 1851, sida 3

verkliga titlar. Vanligen föres kriget först melelst ett lån eller ett förskott; beskattningen kommer sedan. Vid redogörelsen efteråt för letta belopps användande, borde man alltså, i srund af krigsrapporterna, finna åtminstone de märkligaste hufvudpunkterna upptagna. T.ex: För ofdegatagandet af så och så många tuten man: så och så mycket; för stympning af ett annat antal: så cch så Dycket; för det och det antalet genom kriget bifna enkor och faderlösa barn: så och så mycket; för åstedkommen hungersnöd i den och gen trakten: så och så mycket; för medbergares och undersålares bestickning till förrädare och spioner:så och så mycket; för lössläppning af härjningens, röfveriets och qvinnorånels demoner inom ett civiliseradt samhälle: så och så mycket. På sådant sätt skulle vi få veta hvartill vi betalte vårt mynt och kurna bedöma om köpslutet vore godt och kioki eller icke. I öfrigt bör man ihågkomma att ibland alla de emstöndigheter, com tilsammans utgöra och åtfölja ett krig, äro sjelfva fältslegen de jemförelsevis minsta. Man bör bafva ögonen öppna icke blott för den i triumf hemtågande segervinnaren, icke blott för den på ärans fält stupande beföihafveren — föremålen för skaldens och konstnärns snilleverk; utan äfven för den pgemenen codaten, ofta lickad eler tvingad s örd genom fältsjuka 2 e, blek cch föriärd am ett hos pital, med utsia tll en lefnad — jligen en ling lefned — utan gegn för sig eller andre, men full af qul och vedermöde. Vi få ej heller förgäta de räknade tårarne al modren eller makar, som gråter erssm, medan den som ensamt delade hennes känslor är ryckt ifrån henne. Den n ändlösa dagen går förbi efter den andra, men len saknade återvänder icke. Hon gråter ike vid hans graf;