let att beloppet af derför bestämda arrenden, beäknadt, såvidt persedlar deruti ingå, efter dessas nedelvärde för nästförutgångne 40 år, varder ifrån amma anslag afräknadt och således kommer statsverket till godo. De öfriga inkomsterne, såsom härlytande ifrån skogarnes förvaltning och således mycet föränderliga, kunna deremot icke lämpligen blifva föremål för ett dylikt utbyte; och hvad angår fråzan derom, huruvida de ändock, i öfverensstämmelse med rikets ständers derom år 4845 framställda begäran, böra upptagas på riksstaten, emot det att å samma stat uppföres allt hvadi som erfordras, ej mindre för jägeristatens aflönirgr, än till öfriga utsifter, som af skogsplanteringskaissan böra bestridas, jå, enär den reglering af skogssoch jägeristaten, iom blifver en följd af rikets sttänders vid sednaste iksdagen lemnade bifall till Komgl. Maj:ts framställring om allmänningarnes ställande under publik vård, ännu icke hunnit fullbordas, cch den väckta rågan om uppförande å stat af jägeristatens hela löning således ännu icke kan till afgörande förekomma, har Kongl. Mej:t funnit äfven förstnämnde råga böra till behandling i sammanhang dermed uppskjutas. 9I:o. Strömsholms stuwteris medel. I öfverensstämmelse med den af Kongl. Maj:t uti dess till rikets sednast församllade ständer aflåtna nådiga proposition, angående Ibeskattningsväsendet, antagna och af rikets ständer sgodkända grundsats, att indragning till statsverket aff sådane till vissa inrättningar anslagne arrenden, som äro bestämda uti persedler, erforderliga för dessa inrättningar, icke böra ega rum, finner Kongl. Maj:t utbyte af arrendena för de till Strömsholms stateri anslagne hemman, enär dessa arrenden hufvudsakligen utgöras i fouragepersedlar, som för stuteriet begagnas, icke böra ifrågakomma. Deremot anser Kongl. Maj:t ämpligt, att, på sätt emväl i de afgifna utlåtandeme blifvit tillstyrkt, ösen för de stuteriet anslagne dagsverken återgår ill statsverket och upptages bland dess behållna ränor, emot det att stuteriet, i likhet med hvad som iakttogs då åtskillige hemmansitmnehafvare vid 1834 till 4835 årens riksdag ifrån dlem åliggande dagsverksskyldighet till stuteriet befriades, erhåller ett motsvarande kontant anslag. 10:o. Flyinge stuteris medel. I likhet med hvad, angående Strömsholms stuteris inkomster, är anfördt, anser Kongl. Maj:t annan förändring I afseende å dessa medel icke böra ifrågakomma, än att den lösen, som för de så kallade hofveridagsverkena årligen skall efter markegångspris erläggas, för framtiden ingår bland statsverkets Inkomster, emot det att till stuteriet anvisas ett deremot svarande anslag, samt att på enahanda sätt förfares med de räntedagsverken, hvilka äro stuteriet anslagna. 11:o. Spinnhusmiedlen. Dessa medel äro redan till :statsverket indragne och upptagas uti rikshufvudboken bland inkomster I riksstaten ej påräknade, så att i detta afseende någon åtgärd numera icke erfordras. Lappmarks Ekelesiastikverks medel. Sedan rikets ständer vid 4854 och 41835 årens riksdag beslutat, att Lappmarks ecklesiastikverks hemmansräntor och intressemedel skulle bland stitsverkets inkomster beräknas och upptazas, samt ut. gifterne genom statskontoret bestridas af derföre ä stat uppfördt kontant förslagsanislag, hvarefter Kongl. Maj:t under den 28 Nov. 18355 för verkställighet deraf meddelat nödig föreskrift, förekommer numera icke å riksstaten något af hemrmansräntor eller spanmål bestående anslag för detta ändamål, men, enligt hvad specialstaten utvisar, utgå dock ännu till skolmästare i Lycksele 50 tunnor kronotionde, äfvensom till underhåll af frielever vid nämnde skola äro anslagne 24!, tunnor spanmål, utgående af de så kallade Skyttiska hemmanen, hvilka, i följd af ofvannämnde beslut och Kongl. Maj:ts nyssberörde nådiga föreskrift, genom kammaarkollegli försorg utarrenderas. Härom arfgifves föjrslag och hvad beträffar de till ecklesiastikverkcets anslag ingående koll:ktmedel, hvilke, efter afdrag af uppbördsprovi-: sioner, I medeltal lemnat en behål!en inkomst af 1393 rdr 29 sk. 3 rst; så, då bestyret med kollekt i hvarje af rikets kyrkor, erfodrar särskild redovisning och leverering af all: dessa insamlingar, hvaraf betydligt besvär och skriftvexling förorsakas, att upptagandet af ifrågavarande kollektmeiel må upphöra, och deremot det å rikisstatens 8:e kufvuditel uppförda förslagssnslag för Lappmarks ecclesiavikverket med ett deremot ungefärligen svarande belopp af 1400 rdr tillökas. Angående 43:0 Allmänna Hospitalsoch Bsrohusmedlen, 44:0 Danviks Hospitelsmedel, 45:0 Stockholm3 Allmänna Barnhusmedel, 46:0 Upsala akademies medel, 47:o Lunds akdemies medel, 18:0 Domkapitlens och Stockholms konsirtorii medel, kommer särskilda förelag att göras; men vidkommande särskildt de till Unsela akademie anslagna mantalspsnningar af de å akademis hemmanen skattskrifne personer; så enär denna inkomst, jemlikt den Ifrån statskontoret meddelade, på akademiens räkenskaper grundade uppgift, efter afdrag af mantalsskrifoingsprovisionen, i medeltal för åren 4839—1848 utgjort 600: 20, 3; men lämpligast synes vara, att jemväl dessa mantelspenningar, likason de öfrige, tillstatsverket inflyta, föreslås att en sådan åtgärd måtte vidtagas, samt i stället ett årligt anslag af 600 rdr för akademien anvisas, och det förslagsanslag af 620 rdr, hvertill de nu anvisade mantalspenningsrne äro i riksstatens 8:de hufvudtitel beräknade, i enlighet lermed förändras. Avgående 19 gerniogsören förnyas den förut gjorda rådiga framställningen om gerningsörenas supphörande åsom serskild uppbördstiteln, samt före lås det stadsas måtte, att den hvarje stad derför tillkommande rsättning bör för hvarje år utäknas efter antalet if de gerningsmän eller sockenlandtverkare, af hvilas gerningsören staten, i händ:lse denna afgift fortore, skulle hafva egt att större eller mindre andel llgodonjuta, och att efter de uträkningar, som på Adan grund af landskontoren upprättas, ersättninen bör från ränterierna utbetalas och utgå af det elopp, som för den, städerna nu tillkommsnde, anel af ifrågavarande medel är såsom förslagsanslag nbegripet i det på 7:de hufvudtiteln uppförda anlag till städers friheter. 20:0 Permissionsoch Lejopass-afgifter. Då dessa afgifter, som erlågjas af båtsmän vid rhållandet af permission eller legopass, eoligt den ån Statskontoret erhållna uppgift, i medeltal icke ppgått till mer än 44 rdr 35 sk. 6 rst., hvilket bepp förekommit till redovisniog uti åtta särskilda interiers räkenskaper, finner K.. M:t efr dylik uppördstitel icke böra vidare bibehållas, utan föreslår, SA EE a AE ge ETERN