eRtE neråt ERRERETRRAE Ut d UTRIKES. ! FRÅNKRIKE si Ministeren, hvars ställning under sednarep iden blifvit mindre fördelaktig i följd af delh vederlag, som de fleste af. dess medlemmar efer hand lidit, har ru ändtligen, (såsom det pedån Berättades i gårdagsbladets postskriptum) begärt sitt afsked. Om anledningen dertill äro berättelserna olika. Den i går meddelade telegrafö lepeschen af den 3 dennes innehåller en ver-v sion; en annan är den som här, meddelas: o I anledning af den bysatte folkrepresentan-!h tea Mauguins frigifvande hade tidningen Patriel. berättat, att man å nationalförsamlingens sida i i värsta fall ämnat requirera, trupper för att med deras tillbjelp få församlingens beslut verkstäldt, men att general Changarnier, underrättad härom, gifvit.sina officerare befallning att icke gifva gebör åt någon trupprequisition, så vidt dea icke. utginge från honom såsom högste befälhafvaren. Den 3 d. anhöll folkrepresentanten Napoleon . Bonaparte om tillåtelse l: att interpellera ministeren i detta ämne. l Ministrarne Baroche och Schramm begärde i sin förlägenhet, att interpellationen måtte uppskjutas til den 7 d., hvarigenom de kunde få tid att undersöka saken. Sedan församlingen icke beviljat detta anstånd, anhöllo de åtminstone om uppskof till morgondagen. Då församlingen icke ens beviljade detta, skall ministeren hafva insett att den saknade lagstiftande församlingens förtroende; och dettal. skujle sålunda hafva förmått den till resignation. Beträffande åter den nämnda interpeliationer, så fick nu Napoleon Bonaparte ordet. Han yttrar att nämnde artikel i Patrie bade smärtat honom, både såsom fransman och represeutant. De der omnuämnde instruktionerna kunde han endast förstå, om de varit undertecknade af Radetzky eller Windiscbgrätz. Han! uppläser derpå artikeln i Pairie och lögger isynnerhet vigt på några punkter i Changarniers föregifna instruktion, i hvi!ka de under hans befallning stående trupper åläggas att icke bry sig om folkrepresentanternas requisitioner, hvarjemte den hotelse uttalas, att alla förrädare Iskulle skjutas. Den bestämmelse att trupperna 1CKe skulle åtlyda andra peranwnpe ta gonaral Changarniers, stred mot konstitutionen, som gifver församlingen rättighet att requirera trupper. Han föreslog derföre en motiverad dagordning, innebållande tadel mot nämnde instruktioner. I Krigsministern general Schramm svarade, latt han, som sagdt, ännu ieke undersökt, buI rudana instruktionerna voro; han kunde derI före icke afgifva någon förklaring. General Cbangarnier beträder nu tribunen under allmän spänning. Hen försäkrar att nämnde instruktioner alldeles icke existera; ban hade aldrig framkastat något tvifvel om nationalförsamlingens presidents rättighet att requirera trupper; en sådan rättighet hade aldrig. blifvit förnekad i de från honom utgångna instruktioner. Deremot tillstod han, att då bangs kamrat, general Cavaignac, till honom öfverlemnade bögsta befälet öfver natiopalgardet, utfärdade ban instruktioner för att I bevara befälets enhet; desse gälde ännu, eburv endast i stridens ögonblick; de voro ock all: mänt kända. , Då han lemnåde talarestolen mottogs han med stormande bifallsrop. Napoleon Bonaparte återtog nu sin motive rade dagordning, och församlingen beslöt, me nästan alla röster mot 3, att öfvergå till de enkla dagordningen. Oaktad: general Changarniers offentliga för EE mm AA Ac p m— —-— mm me uu mm La JEN; JR SR mn VsÅ 5